Årsmöte 2013

Häromveckan var det åter  årsmöte med

liksom i fjor i Malvagården

 Anders Ruud skall flytta till Norge och  avsäger sig därför ordförandeskapet.

Nuvarande sekreteraren Börje Åhgren övertar klubban.

Därefter följde muntrationer.

Huvudnummer var visan Karl Nilsson

Märta Braun och Lars Söderling bevistade första Knäppupprevyn 1952

Akta huvet

OCH

delar här med sig av sina minnen

Vårvinterresa 6: Scenförändring!

Efter mina äventyr i det inre av Södermanland bar det i väg till

HUVUDSTADEN

Det var kallt men soligt längs Norr Mälarstrand

MÅLET

för mig och kära svärdottern Ingrid var

STADSHUSET

Vi hade spanat in en guidad tour kl 12.00

Jag är ju föga bevandrad i Stockholm

MEN

upptäcker att jag är väldigt kulturkompetent

när det gäller Östbergs Stadshus.

Under andra världskrigets påtvingade ”himma-”bundenhet underhöll mig min fader om Ragnar Östbergs skapelse. Jag erfar nu att Stadshuset invigdes 1923, till åminnelse av Gustav Vasas intåg 1523; då var ju min far 24 år gammal, just hemkommen från sin tjänstgöring i Berlin och där han  på Unter den Linden också fått sin introduktion till die Kunst (inte bara skrivdito.) Krematoriet i Hälsingborg kom till 1929.

 Rådssalens takstol

Vi var många grupper som blev kringvisade

Stadshuset är  i hög grad en byggnad ”i tiden”:

 I B hallensom redan min fader upplyste mig om varför den inte var blå – var det redan förberett för Handelshögsskolans promovering

Januaricafe´

Kl 14.00 den sista måndagen i varje månad bjuds vi Vikengamlingar på samkväm:

”Cafe Ida”

Jag fick gå ensam eftersom änkegrannen Märta

 var upptagen med styrelsemöte med Pål Jönska

Det brukar vara en väldig kvinnoövervikt på dessa träffar

MEN

Jag slog mig ner vid ett bord med mansövervikt.

Jag blev särskilt bekant med mannen med ryggen mot väggen.

Han var från Höganäs och barndomsbekant med tvillingarna Svensson

 – och mångårig arbetsgivare åt Karl Axel.

 Liksom för fem år sedan var det kören Delfinen som underhöll

Denna gång med tonvikt på Lasse Dahlquistlåtar

Det är inte bara till midsommar som Olle Meijer stöttar vår allsång med sitt dragspel

Det var fortfarande ljust när jag begav mig hemåt

OCH

konstaterade att snö och is smälter undan med rekordfart!

(Vindsurfarna vädrar ”morgonluft”)

Min första deckare!

1974 när vår moder dog skiftade vi boet efter våra föräldrar. Som jag tidigare berättat innehöll det åtskilliga böcker. Ännu fler fanns i kvarlåtenskapen efter morbror Rulle, som efter moster Elsas död 1981 föll oss till del. Jag var ju då mitt uppe i livet med jobb, barn, fastighet och och trädgård. Det fanns inte tid för sortering, utan det mesta åkte osorterat upp på vinden.

NU

 Efter inträffat änkestånd har ju ”tiden” infunnit sig.

I samband med att jag i slutet av november  går upp och hämtar ner julsakerna

 tar jag också ner en låda av ”assorted books…”

OCH

Vad hittar jag väl där?

Min föräldrar läste på 40-talet flitigt deckare

MEN

De lånade dem i en privat inrättning på Kullagatan i Helsingborg som hette ”Boklådan”.

Lördagar vandrade vi ner till Sundstorget, köpte grönsaker, därefter kött hos Nils Andersson på hörnan, sedan hem via Kullagatan och Boklådan där vi bytte bok.

Dessa, mest deckare, ex Stieg Trenter – var ”olämpliga” så jag hänvisades till att speja mig fram i bokhyllorna hemma.

Bl.a.hittade jag den här.

Det är således den första deckare jag läst – Jag kan väl ha varit ”en femtan år”

Jag minns den bestämt för jag blev totalt förbluffad när jag kom till upplösningen.

NU är den OMLÄST – årets tredje lästa.

Ur Wikipeda:

Christie var mycket produktiv och skrev totalt ett åttiotal kriminalromaner och noveller,  ofta två–tre per år. Trots att hon gillade att bryta traditionella mönster i sina deckare – hennes Dolken från Tunis är berömd för sitt överraskande slut – var hon mån om att alltid vara rättvis mot läsaren så att all information för att lösa gåtan finns tillgänglig innan förklaringen ges.

AC utgav sin första deckare 1920, En dos stryknin,  där Hercule Poirot är med redan från början. Hon provar en del andra genres

MEN

 Efter denna andra bok med Hercule Poirot 1926, övergår hon huvudsakligen till att skriva deckare.

Av de åttio deckare som AC tydligen skrivit har jag nog läst hälften…

Jag kan inte erinra mig att jag någonsin läst OM någon förrän nu. På grund av att jag väl minns hur det gick – är jag nu väldigt uppmärksam på AC:sberättarteknik:

Jag blir väldigt imponerad av hennes skicklighet.

Tack för föstegång!

Den viktigaste  programpunkten vid besöket i Ronneby var besök på SPA.

Damerna promenerade 2 km i kylan, svåger Göran mötte upp i bil efter sedvanligt Rotarymöte.

Väl inne checkade vi in

OCH

iförde oss SPA-klädsel, d.v.s. baddräkt, handduk och skåpnyckel.

Så det blev inga mer bilder. 

Vi ångbastade, satt i jacuzzi, slappade i liggstol

OCH

deltog i ett 45 minuters pass VATTENGYMPA!

Läs mera