Detta är en foto taget 12 januari 2007!I somras när bensinpriset stegrade sig upp över 14 kr, trots en extremt låg dollarkurs, verkade detta som UTOPIA.
Nu är vi där igen!
Vidstående är taget igår 21 nov 2008
Låtom oss inte bara gruva oss över eländes elände, utan stilla glädja oss åt de positiva nyheterna!
Fast dieselbilsägarna har det tuffare förstås….
Läsekretsen blir sannolikt förvånad när det avslöjas var denna muntra samvaro tilldrar sig!
Så här glad blir man av att utan föregående planering råka ”rommas” på kyrkogården.
De tyckte ju att vi skulle ha KIFFDen 8 oktober 1958 hände detta:
Arne HW Larsson blev den första patienten som fick en pacemaker inopererad.
Han led av Adams–Stokes-attacker, dvs anfall av hjärtstillestånd som resulterade i svimningar. Hans hjärta fick sättas igång genom att någon dunkade honom i bröstet.
En svensk , Åke Senning (1915 –2000), överläkare i thoraxkirurgi vid Karolinska institutet hade givit uppfinnaren Rune Elmqvist uppdraget att konstruera en implanterbar pacemaker.
När Arne Larssons svimningar blev mer och mer allvarliga fann man för gott att prova prototypen på honom. Den första fungerade bara några timmar. Rune Elmqvist hade ytterligare en på lut, som sedan gjorde tjänst i flera veckor.
Arne Larsson bytte pacemaker 26 ggr och dog först 2001, 86 år gammal, av andra orsaker än hjärtat.
Numera byts en pacemaker ut ungefär vart tionde år.
Den första pacemakern var i storlek med en hockeypuck.
Idag är en pacemaker inte större än en tändsticksask.
Denna moderna lilla pacemaker implanteras under nyckelbenet, och dess batteri kan hållas igång genom extern laddning.
Den 26 augusti 2008 hände detta:
20080826 kl 07.54
Jag har bott vid en landsväg i hela mitt liv… – sjöng Edvard Persson.
Nu när Öresund varje dag överglänser sig själv kommer jag att tänka på att JAG bott vid dess stränder i över 60 år.
Så jag hör istället Edvard P:s röst med dessa ord:
Jag har bott här vid Sundet i hela mitt liv,
och sett fartygen komma och gå,
jag sett vågorna skölja mot strändernas tång
medan strandskator pipit sin sång.
Jag sett vårarna gry,
jag hört höststormar gny,
jag sett vildgässens sträck under kvällande sky.
Jag har bott här vid Sundet i hela mitt liv,
och sett fartygen komma och gå.
Förresten bodde ju Edvard P. själv vid vattnet – närmare bestämt i Rekekroken.
Till yttermera visso möter mig denna erinring när jag slog upp HD igår.
eller
Surpris, Surpris!
Vi var bjudna till lunch i Lund hos Malins mamma Gunnie, som vi ju inte haft tillfälle att träffa tidigare. Fint skulle det vara, slips var anbefallen.
Jag som hade erbjudit mig att köra hem blev litet betänksam när jag såg vilket dryckjom som bjöds.
Jag följde med lystet intresse den smakliga buffet som dukades fram
Strax innan vi satte oss till bords briserade bomben – som också förklarade de överdådiga lunchförberedelserna :
12.46.53
Vi hälsar Fru Bergman – Bergholm välkommen i släkten!
Vår kära sommargranne Karin har åkt hem för säsongen. Dessförinnan bjöd hon oss på restaurang Bryggan (den röda längan i bakgrunden) i Höganäs nya småbåtshamn. Vi träffade först en trevlig man som hade varit och handlat kvällsmat i deras butik. Han bodde på en båt i hamnen.
Det var första gången sedan i juni vi var så här uppklädda!
…..och åt så fin mat.
Njöt av solnedgången
Här sitter vi och njuter i nya vänners lag medan Gustav mullrar i fjärran.Vi for en vända till torpet.
Vi hittade bara EN svamp
…men en baddare!
Solen lyste, det fläktade precis lagom för att hålla myggorna borta.
Ettochetthalvt dygn senare
Sedan var det bara att kasta sig i Skälderviken….
När vi sommartid vänder kosan mot Bjärehalvön är det tydligen med livet som insats…
Lufttrycket har ju avsevärt sjunkit sedan toppnoteringen 777 mm Hg den 29 juli!
SAS-leverans
