I sista minuten!

Jag har, ända sedan utställningen öppnade 4/7 önskat besöka

Louisianas utställning av Emil Noldes konst

Först igår blev det dags!

Så här i sista minuten (den stänger 19/9) fick jag sällskap

 Vi startade, om än inte i gryningen,

så i god tid för att vara framme när de öppnar, kl 11.00

”The same procedure…”

dvs   den traditionelle entrébilden!

Vi skyndade oss att bekanta oss med Noldes fantastiska målningar

(lika hänförande som JK:s sång!)

 …och då har jag inte visat någon tavla med hans favorit färg

RÖTT

 SEDAN

åt vi en rejäl lunch

följt av en promenad i parken

i det fantastiska septembervädret

För en gångs skull blev även jag fotograferad!

Som medlem hade jag fått mig tillsänd katalogen for den nyöppnade utställningen

RIVERSIDE 

Redan på färjan visade jag min medföljare albumet

MEN hon blev inte särskilt intresserad

FÖRRÄN

Vi pliktskyldigast klev in i den!

En fantastisk upplevelse

Jag började läsa i den drygt 90-sidiga broschyren:

INDGANG

Det siges, att det var på en gåtur, grundlæggeren Knud W. Jensen første gang opdagede det særlige sted som senere skulle blive Louisiana. En efterårsdag i 1954 stødte han nærmest tilfældigt på en overbegroet have, der gemte sig bag en 100 år gammel forfalden herskabsvilla på en skrånende grund direkt ned mot Øresund. På den anden side av hegnet kunde han gå på opdagelse i ett sandt vildnis med bakker och slugter, bregnegrav, århundredgamle træer, skovse og strand, frugthave og fasaneri. Et komplet landskab foldede sig gradvist ud for hans fødder og er idag i sine grundtræk bevaret som landskabshaven rundt om Louisiana. Fortællingen rummer komponenterne  til en god oprindelsemyte: den ensomme vandrer, en avgørende dag, det utrolige tilfælde, et glemt paradis. Men ud over den gode historie peger fortllingen også på et særligt træk ved museet: 

Det startade med en gåtur

Höstvernissage

Så var det dags för höstens första utställning på Höganäs museum.

Änkegrannen och jag infann oss tidigt.

Vi återsåg glatt personalen, noterade särskilt den nya skylten

 att man kunde förse sig med kaffe och bulle för 20:-

Det visade sig att det tydligen funnits denna möjlighet…

MEN

SKYLTEN ÄR NY!

Av de tre utställarna

fr.v.Elisabeth Moritz, Agneta Hemert och Örjan Wikström

 gillade jag Örjan Wikström bäst

Han inspireras av  andra konstnärer,

här Wilhelm Hammershöj

När jag idag tittar in på Höganäs museums hemsida, se länk ovan

visar det sig att det finns åtskilliga bilder från vernissagen, och på en är jag med:

 Jag är damen i den blå scarfen som träffade en kollega till Per.

Vi hade inte setts på minst 20 år!

Gripsholm

Ett av mina favoritmuseer har sedan minst 50 år varit

National Portrait Gallery i London.

SEDAN

 har den gamle och jag ju hittat den danska motsvarigheten

på Fredriksborg

 För några år sedan började jag finna det vara en brist

att jag inte besökt den Sveriges historiska porträttsamling på

GRIPSHOLMS SLOTT

MEN

Det visade sig vara lättare sagt än gjort!

DOCK

har den bristen nu avhjälpts

Det var mycket roande!

T.ex

Födelsedagsbarn 18

Dagens födelsedagsbarn är
ÄLDSTA barnbarnet
Blir idag 28 år!
Han hade tyvärr inte tillfälle att bevista årets sommarfest

Vi får ta ett foto från ifjor…

Han har ärvt farmorsfars intresse för konst
OCH
är en ofta sedd gäst när Louisiana har något speciellt att bjuda på.
Det dröjer  däremot inte förrän hela släkten kan gratulera honom till ännu en
viktig milstolpe!
 Följ den spännande fortsättningen!

6 juni

Det var så det började
På 40-talet firade vi Svenska Flaggans dag med pompa och lidelse i Hitlers skugga.
Gustav V råkade ett år uppehålla sig på Sofiero så firandet skedde i Hälsingborg med parader och tal på Olympia , jag deltog i egenskap av scout
JUSSI Björling var där och sjöng
SVERIGE och Flamma stolt!

 Det där med Nationaldagen har vi inte riktigt fått igång
MEN

Vi gratulerar GUSTAV på namnsdagen!

Kulturutflykt 2014:1

Första punkt på programmet var ett besök på Landskrona museum

 Först:

Ur Wikipeda:

”Efter avslutad utbildning var Selma Lagerlöf lärare på Elementarskolan för flickor i Landskrona  1885–95. ”

Hon trivdes som lärarinna men hade ju redan som mycket ung börjat drömma om att bli författare. 

Hon gjorde realitet av sin dröm genom att skriva Gösta Berlings saga som utgavs 1891. Försäljningssuccén gjorde att hon redan 1895 kunde sluta som lärarinna  och därefter försörja sig på sitt författarskap.

Här klättrar vi upp för de gamla trapporna till utställningen

Kära Selma!
Selma Lagerlöfs brevväxling med väninnorna i Landskrona.
Selma Lagerlöf var lärarinna vid Flickskolan i Landskrona 1885-1895. Hennes väninnorna blev Anna Oom, också lärarinna vid Flickskolan och Elise Malmros, kamrer vid Rönnebergs Sparbank i Landskrona. Selma flyttar från Landskrona 1897 men vänskapen består och de skriver många brev till varandra. Selma och Elise fortsätter sina diskussioner hur man kan motverka fattigdom och misär. Elise och Anna engagerar sig i Selmas strävan att bli författare. Men de ger också sin mycket personliga skildring av Landskrona – kvinnornas strävan att få rösträtt, arbetarnas kamp för ett rättvisare samhälle, första världskriget, moderniteter som radio och telefon, skvaller mm.

Mest spännande tyckte jag det var att ta del av

Enoch Thulins historia.

Ovan ett av hans flygplan

Näver, say Näver

och

Non Violence med anledning av Carl Fredrik Reuterswärds 80-årsdag

 (som det råkade vara just på dagen för vårt besök!)

var andra sevärda tillfälliga visningar.

 Efter lunchpicnic…

… lustvandrade vi i ett gammalt koloniområde

för att slutligen närma oss utflyktens andra stora sevärdhet

CITADELLET

Följ den spännande fortsättningen! 

Kristi Himmelfärdsdag

Hela förmiddagen ägnades åt upprustning inne och ute

Kl 15.00 blev jag över en kopp kaffe med hembakat, insatt i skötsel av änkegrannens fastighet under de tio dagar hon är bortrest till Dalarna och Jämtland.

MEN

Sedan cyklade jag ner till Hamnen

där Galleri Hamnen hade
Vårsalongsvernissage.

23 av klubbens medlemmar visade verk.

Publikintresset var stort!

På hemvägen cyklade jag förbi denna väldiga, blommande, röda hästkastanj

Till slut

Alla höststormar till trots

lyckades vi smita inom på Louisiana innan

Arktis upphörde.

Det var en fantastisk och spännande utställning.

Som medlem får jag ju utställningskatalogerna.

Rapport följer när jag tagit mig igenom den om ARKTIS!

 Det var rejäl vinterkyla även på våra breddgrader…

Farmor insisterade på utomhuspromenad till lunchborde;

det var i kallaste laget.

Sedan fick vi ju inte glömma en bild i soffan!

Vi hann även med att kolla Jorn och Pollock.

Även om man menade att ingen var bättre än den andre föredrog jag Pollock

Jag hann fotografera detta verk av Pollock innan jag blev tillsagd av vakten att det inte var tillåtet…

Loouisiana har ju åtskilliga verk av Asger Jorn –

– de flesta uppskattar jag inte men till  exempel den här tycker jag han lyckats med.

Sedan åkte flickorna till Köbenhavn och konsert

Rapport följer