Under strecket

Jag kämpar vidare med mina undanlagda SvD med olästa

UNDERSTRECKARE

Här en nu läst från 3/4 2011:

”Arabiska köpmän”,

målning av italienaren

Guiseppe Signorini kring sekelskiftet 1900

Juridiken höll Mellanöstern tillbaka

 LAGSTADGAT. Varför har inte Mellanöstern hängt med när övriga utvecklingsländer gått mot ökat välstånd? En ny bok förkastar idén att det skulle ha sin grund i islam, och pekar i stället på små men viktiga skillnader i handelsavtal och synen på arvskifte.

Man kan fylla ett bibliotek med böcker som påstår sig förklara vad som gått fel i Mellanöstern. När andra stater i vad som fordom kallades tredje världen har blivit välmående demokratier står länder i Mellanöstern och stampar på samma fördemokratiska fläck. Visserligen är somliga av dem obscent rika men inte genom egna förtjänster utan för att de av försynen givits stora oljetillgångar. Tar man bort oljan är deras exportindustri blygsam om man jämför med andra delar av Asien.

Den dynamiska intellektuella utveckling i den muslimska världen som inleddes mot slutet av 600-talet kom av sig redan i början av 1400-talet. Ibn Khaldun, som dog 1406, räknas ofta som den sista betydande tänkaren inom den klassiska muslimska kulturen. —

Sommar i P1

 Jag har inte varit en ivrig lyssnare till Sommar i P1. Under min yrkesaktiva tid jobbade jag ofta. När Jag blev pensionär 1998, såg jag fram emot allt man skulle kunna hinna med

MEN

Det ligger inte för mig att sitta still  i en och en halv timme mitt på dagen.

VISSERLIGEN

tog vi oss tid att 2004 lyssna på Ingemar Bergmans enda Sommarprogram

Det var nog senaste gången

Sedan har ju ”de gamla fina märkena med hög bouquet” börjat dö undan. I fjor, 2014 tittade jag varje dag VEM det skulle vara,men kände knappt igen någon.

SÅ i ÅR

har jag planerat att lyssna så frekvent som möjligt, för att uppdatera mig

 när det gäller den unga kulturelit som får uppdraget.

Igår blev  ör migförste man ut:

Siavosh Derakhti

SOCIAL ENTREPRENÖR, FÖRELÄSARE. Siavosh Derakhti är IG-eleven vars liv förändrades på gymnasiet.

 Ur Wikipeda:

Siavosh Derakhti, född 3 juli 1991 i Umeå, uppvuxen i Malmö, är en svensk föreläsare och svensk social entreprenör.

Derakhti mottog det första Raoul Wallenberg-priset 2013 för att ha grundat Unga mot antisemitism och främlingsfientlighet. Han har även mottagit Årets Elsa-pris från Svenska kommittén mot antisemitism 2012. Siavosh Derakhti nominerades till Svenska Hjältar 2014 för sitt arbete.
Siavosh Derakhti fick under Barack Obamas besök i Stockholm 2013 träffa presidenten.

÷

SOCIAL ENTREPRENÖR, FÖRELÄSARE. Siavosh Derakhti är IG-eleven vars liv förändrades på gymnasiet. I sitt Sommarprogram berättar Siavosh om tvivlet och om glädjen att ha lärare som trodde på honom,…

INTRESSANT!

Sommar har verkligen blivit ett annat program än det vi lyssnade på

på PEKKA Langers tid…

Började jobba med radio 1952 och var programledare för många populära program, både i radio och senare i tv. Gjorde frågeprogrammen När då då och Bit för bit tillsammans med författaren Lars Widding i radio, och Notknäckarna med Carl-Uno Sjöblom i tv. Var tillsammans med hustrun Bibi mångas frukostsällskap i P3:s morgonprogram under 1970-talet. Hette egentligen Per-Olof men blev Pekka med hela svenska folket.Pekka Langer har varit Sommarvärd 26 gånger – (tio gånger under 1961)1961, 1962, 1963, 1966, 1971, 1972, 1973, 1974 och 1981.Pekka Langer levde 1919-1996.

Hadsji Murat

På mitt ”nattduksbord” :

som jag redan för ”en femtan år sedan” har måst utöka med en Billy, ligger sedan åtskilliga år

ANNA KARENINA.

När jag nu strävar med mina fyra aprilböcker, där två är på 4-500 faktaspäckade sidor

blev jag inspirerad att FÖRST utöva omläsning av :

När jag nu har fått litet läsro och fortsätter på sid 73/182  finner jag att boken sista veckan ökat i aktualitet genom:

1.Bostonbomberna. Bokens händelser tilldrar sig 1851,men handlar om samma motsättningar som idag återfinnes i Kaukasus.

2. Omar episoden 

Detta är den första bok jag för egna förtjänta pengar inköpt!

Det bör ha varit i december 1950. Genom min ingifta morbror Rulle fick jag ett vikariat som yngste medarbetare i Killbergs bokhandel för att framför allt på barnavdelningen sälja och slå in julklappsböcker.

(Jag fick särskild utbildning i denna konst – det gällde inte bara att göra snygga paket – det var viktigt att det inte gick åt för mycket dyrt julpapper också )

Det var bråda dagar. Efter stängning kl 18.00 skulle vi ju stämma av kassan, städa upp och ställa i ordning bokutbudet för nästa dags anstormning. Julafton var vanlig arbetsdag och det tog extra lång tid att avsluta arbetet eftersom det ju följde två helgdagar. Vi vikarier avslutade vår anställning och fick vår lön!

slog jag på stort och gav mig själv i julklapp Tolstojs bok à  2.65.

 Klicka för läsmöjlighet

Sedan minns jag att jag i mellandagarna läste den

SAMTIDIGT

som jag för första gången tillverkade hemlagad kola!

Varje gång jag sedan sett den i bokhyllan har lukten och smaken av denna kola,

som var synnerligen god och lagom seg, vattnat min mun.

Däremot minns jag inget av handlingen! 

Den startar 1851, behandlar händelser under det s.k.Kaukasiska kriget där ju  Leo Tolstoj själv deltog.

 Ur Wikipeda:

Då han var 16 år gammal, 1844, började han studera juridik och orientaliska språk på Kazanuniversitetet, men han avbröt studierna 1847 och återvände till familjegodset. Därefter tillbringade han mycket tid i Moskva och Sankt Petersburg. Omkring 1851 hade han dragit på sig stora spelskulder och åkte till Kaukasus med sin bror och anslöt sig till den kejserliga ryska armén. Det var vid denna tid som han började att skriva. 

Hans förvandling från en utsvävande och privilegierad socitetsförfattare till den andliga icke-våldsanarkisten, som han blev i senare delen av sitt liv, berodde dels på hans arméerfarenheter och dels på två resor runt om i Europa 1857 och 1860–61. Andra som gick samma väg var Aleksandr Herzen, Michail Bakunin och Peter Kropotkin. Under ett besök i Paris 1857 bevittnade Tolstoj en offentlig avrättning, en traumatisk upplevelse som skulle komma att påverka honom genom hela livet. I ett brev till vännen Vasilij Botkin skrev han ”Sanningen är den att Staten är en konspiration, skapad inte bara för att utnyttja, utan först och främst korrumpera sina medborgare … Hädanefter ska jag aldrig tjäna något styre någonstans.

Mikhail Semjonovich Vorontsov

Hadsji Murat  är hans sista roman  utgiven 1912. Se länk för handlingen.

Denna kortroman på 182 sidor uppvisar hela Tolstojs mästerskap:

 –  genom sina naturskildringar

 –  skildring av krigets BÅDE fasor och men också för unga uttråkade adelsmän män inledningsvis  stimulerande utmaningar.

 –  På ss 105 – 122  finns ett synnerligen elakt porträtt av tsar Nikolaj I  (delvis censurerat vid den första utgivningen!)

 – skildringen av ” bergsborna” och deras seder, klanstrider och hedersuppfattning   (se ovan)

Just när jag läste om Hadsji Murats ”överlöpning” till ryssarna var ”Omar”-debatten högaktuell i medierna. Därför fäste jag mig särskilt vid Tolstojs skildring av mötet mellan HM  och befälhavaren för den ryska garnisonen:

 ”Sedan han lyssnat till tolkens översättning, såg Vorontsov på Hadsji Murat, och naiben å sin sida såg Vorontsov rätt in i ansiktet.

De bägge männens blickar möttes, och de sade varandra mer än vad ord kunde uttrycka. Framför allt sade de något annat än tolkens ord. Utan ord sade de varandra rent ut hela sanningen. Av Vorontsovs blick framgick, av att han inte trodde ett enda ord av det som som Hadsji Murat sade, ty denne var fiende till allt ryskt och det skulle han alltid förbli. Nu hade han underkastat sig bara för att han inte hade något annat val. Hadsji Murat förstod bara alltför väl blickens stumma språjk, men gav likväl försäkringar om sin tillgivenhet. Hans blickar sade, att gubben borde tänka litet på döden och inte bara på krig och att han var en gammal räv, som det gällde att vara på sin vakt mot. Vorontsov kunde läsa naibens tankar, men sade honom ändå vad som han ansåg vara lämpligt med hänsyn till krigslyckan.”

 

Imam Shamil

Hadsjis främste rival

PS: Se dagsaktuell artikel i SvD

Det var inte Stalin som började…

 Ingemar Karlsson här i samspråk med ordf Stig Ewldson

I tisdags började vårsäsongen för Föreläsningsföreningà.

Först ut var Ingmar Karlsson som talade om  ”Europa eller Eurabia”,

 – dvs om somligas farhågor att ”europeerna”,

på grund av de muslimska invandrarnas höga födelsetal,

om några generationer skulle vara i minoritet i Europa.

Den gamle spanade tidigt in Ingmar Karlssons stillsamt resonerande artiklar

om den polariserade konflikten mellan olika folkgrupper och religioner i Mellanöstern.

Tack vare honom (dvs den gamle) har jag följt IK:s försök att klargöra  den historiska bakgrunden, sedan 2600 år!, till  både maktförskjutningarna i Mindre Asien,  Palestinkonflikten

OCH

 nu även till det som händer i Syrien.

Jag köpte den här boken-

– återkommer med recension.

A rainy day…

Ibn Rushd (1126-1198) eller Averroes som han kallas i väst, bl.a. för sina kommentarer till Aristoteles.

A rainy day blir ju tidningen litet noggrannare läst. Torsdagen den 1 september hette Understreckaren ”Filosoferna fick ge vika för profeterna”

MEDELTID Muslimsk filosofi, till stor del byggd på Platons och Aristoteles verk fick ett abrupt slut på 1400-talet. I två nya böcker granskas det hellenistiska inflyandet samt spänningen mellan tro och vetande och försöken att förena dem.
Från mina medicinska studier minns jag:
Avicenna spelade en avgörande roll för den islamiska upplysningsfilosofin. Han var också betydelsefull för Europa genom att förmedla det antika kunskapsarvet. George Sarton kallade honom för den mest kända vetenskapsmannen inom islam. 
Han har även kallats ”den moderna läkarvetenskapens fader”.
Mera minnesmateria:

PARACELSUS
När jag läste Dick Harrissons Stora döden minns jag att han påpekade att den muslimska världen, med Bagdad i spetsen, blev hårt drabbat av pesten.

Istanbul:5 Lördageftermiddag

När vi på lördag eftermiddag kom ut på den öppna platsen mellan Hagia Sofia och Blå moskén var där ett väldigt folkmyller. Vädret hade förbättrats betydligt.

 Familjer i grupper gick runt fontänen, kring vilken också fanns rikligt med parkbänkar. 
De 75 åren hade tagit ut sin rätt så jag föredrog att stilla kontemplera på en sådan, medan övriga gav sig i väg till Basilikacisternen.

 Fontänen var ett vattenspel med stor repertoar.

The adhān , Arabic: أَذَان‎ , Azan/Ezan [ʔæˈðæːn]) is the Islamic call to prayer
PLÖTSLIGT
Började böneutroparna i Blå moskén sjunga.  
Till skillnad från här höll de på åtminstone 10 minuter…