Gourmetmåltid 1

Vår kära sommargranne Karin har åkt hem för säsongen. Dessförinnan bjöd hon oss på restaurang Bryggan (den röda längan i bakgrunden) i Höganäs nya småbåtshamn. Vi träffade först en trevlig man som hade varit och handlat kvällsmat i deras butik. Han bodde på en båt i hamnen.

Det var första gången sedan i juni vi var så här uppklädda!
…..och åt så fin mat.
Detta är Viltvinsstek och kantareller och kanderade lingon.
Till det drack vi Allesverloren
Sedan gjorde vi en Skagen:
Njöt av solnedgången

Nu kommer de snart!

Här står de för ett år sedan och diskuterar vad som ska hända med granntomten.
Än härskar friden.
MEN
Endera da´n bryter det loss!

Nu ska hela rasket rivas!

Dvs det lilla huset med svart tak till vänster. Dessutom skall en halv meter av jorden skalas av, för att det nya STORA huset skall få en stabilare grund än den sand som finns där nu. Stenmuren (ursprungligen gräns mellan Väsby och Vikens socknar), som avdelar de två tomterna som utgör den nya fastigheten, skall flyttas och istället byggas upp som gräns emot vår tomt.
Alla träd – inklusive tre äppleträd och en stor ek, måste skatta åt förgängelsen.

Våra nya grannar heter också Bergman!

Höganäs museum

När sommarvädret uteblir kan man ju roa sig med att gå på utställning.
Höganäs museum har just nu en sådan med verk av Christian Berg (1893-1976).
Det visar sig att denne, liksom Åke Holm, växte upp i Höganäs!

Bygdens söner samsas om utrymmet på gården.
Utöver de mera kända skulpturerna fanns också målningar utställda.
Den här utsikten från Hallandsåsen gillade vi mycket.

Himmel och helvete

Lördagen den 2 augusti var en underbar dag.

På morgonen konstaterade vi att vi ÄNTLIGEN hade fått litet regn.
Sedan klarnade det upp och vi kunde fortsätta att äta alla måltider ute.
In between sommarbesök njöt vi i fulla drag av läsning och lösning(=LLL).

I vårt väldiga utbud av TV-kanaler har vi hittat Kanal 9 som visade
först en Dagliesh,
sedan en Morse.
Klockan hann bli efter 23.00 och vi förberedde oss för ännu en regnig natt.
Den gamle går runt och stänger fönster och balkongdörrar.
Så plötsligt en eldslåga och en väldig smäll.
Den blyga hör smällen och kikar genom takfönstret i skumrasket bort mot södra ändan av vändplatsen där ett väldigt rökmoln breder ut sig.

Ett Monster hade anfallit

Det visar sig att några upphottade ungdomar sprängt en bomb inne i vår, för dyra pengar införskaffade, brevlåda!
den gamle råkar vara ute på balkongen och ser innan smällen en eldslåga flamma upp. Redan på kvällen kan vi konstatera att brevlådan is no more.

I dagsljus följande dag ser vi hur dörren till lådan kastats 10 m.
Det var bättre förr…

Var och en sin egen Schantz

Inspirererad av ”gamla grejor” från torpet skapade jag det här stillebenet till midsommar.

Philip von Schantz var allt sedan sin debut i början av 1950-talet ständigt uppmärksammad som målare och grafiker. Under 1970-talet blev han mycket populär bland allmänheten när han gjorde bilder av bär i stora högar, samt frukter och potatis i gamla lådor och i emaljhinkar. Hans stilleben visade minsta detaljer och mycket naturtrogna framställningar, där ”vartenda bär” kunde räknas. Objekten hade han oftas odlat själv eller hittat i naturen.

När jag så Googlade på honom upptäckt jag att sommarens utställning på Tomarps Kungsgård gällde honom och hustrun Brita Rollander von Schantz.

En mycket lämplig inramning:

Philip von Schantz växte upp i Norrköping. Fadern ville helst att Philip skulle göra karriär inom det militära kavalleriet. Han antogs som officersaspirant och gick ut som kursetta. Men under tiden som han tävlar till häst, i både galopp och hinder, växte intresset för konsten fram.
Det blev konststudier istället för militär utbildning. 1951 får han ett förstapris i målarskolans tävling och året därpå vinner han åter förstapriset. Han reste till Paris och besökte Sorbonne.

Tomarp, en gammal dansk sätesgård, blev sedan Skåne blev svenskt överstelöjtnantsboställe:

Tomarps Kungsgård kom som ett av de 18 Bornholmska vederlagsgodsen i svenska kronans ägo vid freden i Köpenhamn 1660. Det överläts under några årtionden till högre svenska militärer för att 1680 bli överstelöjtnantsboställe för Norra Skånska Kavalleriregementet.

1998 tar Statens Fastighetsverk över skötseln och har renoverat huset och inrett det till konstgalleri. Paret Margareth Anderberg och Ulf-Melvin Fjellström har sedan dess ansvarat för utställningsverksamheten.
Tom(m)arp (man har svårt att komma överens om hur det ska stavas – båda varianterna förekommer på vägskyltar etc) är en perfekt miljö för en utflykt en sommardag med ”mittemellanväder”.

Det enda åskvädret var på bild!
För övrigt härskade frukt och bär –
– och FRIDEN:


Fredriksdal fortsättning

Min lärare i biologi på Flickläroverket Hervid Vallin grundade Sveriges enda Landskapsbotaniska trädgård.

Als einzigen botanischen Garten in Skandinavien, der Artsystematik, Blüten- und Verbreitungsbiologie, vor allem aber die Pflanzengesellschaften der Landschaft Schonen umfaßt, unterhält die Stadt Hälsingborg eine Anlage von sechs ha. fast mitten in der Stadt. Zweck und Ziel dieses Floretums ist, die Pflanzengesellschaften der Landschaft zu sammeln, für die Zukunft zu erhalten und der Öffentlichkeit Gelegenheit zu naturkundlicher Bildung und Erholung von gewissen Urbanisierungserscheinungen zu bieten. Besonderen Ausbau erfuhr in den letzten Jahren die Zusammenarbeit mit den örtlichen Schulen in Form von Lehrpfaden und Versand von lebendem Unterrichtsmaterial. Neben Schonens Wildpflanzen sind auch die wichtigsten krautartigen Nutzpflanzen vorhanden. Als artsystematische Spezialität ist die Rubus-Sammlung zu nennen, die so gut wie alle Rubi Schonens aufzuweisen hat. Mit den Anlagen wurde 1936 begonnen, d.h. daß z.B. die Waldgesellschaften noch in Entwicklung stehen, während andere, wie Staudenwiesen, Moore und Strandgesellschaften nahezu ihren Reifegrad erreicht haben. Von den Gründern sind vor allem folgende Namen hervorzuheben: Frau Gisela Trapp, Hälsingborg, als Donatorin des Areals, Professor Nils Sylvén und Phil. Dr. Hervid Vallin als Wissenschaftler. Zu den floristischen Ambitionen des botanischen Gartens gehört u.a. die Sicherung aussterbender oder bedrängter Arten einschließlich der Ackerwildpflanzen, denen ein völlig biozidfreies Refugium zur Verfügung steht.
Jag har ju bara läst om den i tidningen så vi planerade att också passa på att bese den.
Vid studiet av områdeskartan säger plötsligt den gamle :

”Harlyckesmedjan var det inte din släkting som hade? ”

Jovisst!
Men det var i helt andra riktningen så vi beslöt att gå vänstervarv genom Stadskvarteret och återkomma till högervarvet med den botaniska trädgården en senare gång.

Vi frukosterade utanför ”skolan” och gjorde därefter ett besök i Grafiska museet. Vår kära moster Ebba arbetade ju i hela sitt yrkesverksamma liv på Isacssons bokindustri – ett litet tryckeri på Bollbrogatan – så jag utböt minnen från blytypernas tid med den gladlynta personalen.

Så var vi slutligen framme vid den återuppbyggda Smedjan

Klicka för förstoring så går det att läsa!


och
Den siste Harlyckesme´n Manfred och min far var kusiner!