I sista minuten 1

Fram till den 31 augusti njöt jag av sommaren i stora djupa klunkar…
MEN

Plötsligt blir jag varse att alla sommarutställningar, som jag inte har bevistat på grund av det fina vädret, sjunger på sista versen.

Jag störtade iväg och och hann in genom dörren innan dom stängde:

FÖRST
Höganäs museums

HAV

Fram till 1990-talets början fanns en permanent sjöfarts- och fiskeavdelning här på Höganäs museum. Nu låter vi utställningen tillfälligt återkomma, utvidgad och uppdaterad Utställningen HAV kretsar kring tre teman
1. Hemmastrand – Hemmahamn
Till Havs
I stora salen visades många målningar av segelfartyg, varav de flesta var ”hemmabåtar”.
Många, de bästa! var av, som ovan, C.G.Wallin.
Ur boken Skutemålare:
Carl Georg Wallin (C.G. Wallin)
1893 – 1978

Född i Svanshall. Sjökapten och marinmålare. Uppväxt med en gammal sjömanssläkt i Jonstorps socken i Skåne kom han redan från barnaåren i kontakt med sjölivet. Fadern var befälhavare i barken Netten vilken försvann med man och allt 1893 i Nordatlanten. Några år därefter, 1904, avled modern och den blott 11-årige pojken omhändertogs av sin mormor. Efter avslutad skolgång började han 1908 till sjöss och fick till en början känna på livet i segelfartygen. I hans sjöfartsböcker hittar man honom som jungman i skonertskeppet Georg Nickolaus och barkskeppet Livingstone av Jonstorp. 1910 – 11 var han lättmatros i barken P Wikström Jr. Efter sjökaptensexamen 1914 arbetade han i olika rederier bl.a. Transatlantic och sedan många år i Transmarin där han blev befälhavare 1923. Intresset för att börja måla vaknade ombord i SS Inger där han var befälhavare 1935. Stewarden ombord målade landskap som hobby och då de hade en lång resa till Afrika köpte Wallin också en målarlåda i nästa hamn. Den första målningen såldes till en skeppshandlare i Las Palmas för 200 kronor. Sin debut gjorde han i början av 40-talet då Broströms rederierna utlyste en tävlan om en reklambild av skolfartyget Albatross. Han utgick som segrare i tävlingen där bl.a. G. Albe satt med i juryn. I samband med Albatross sjösättning anordnades en utställning i Göteborgs Handelstidnings lokaler. Denna kom att bli ett genombrott för den tidigare okände Wallin. Beställningarna strömmade in från olika håll i landet. Han blev nu också marinmålare på heltid. Många av dåtidens stora rederier beställde målningar av sina fartyg av honom men även utländska rederier, sjömansföreningar och förbund liksom privata köpare. Hans teckning av Cutty Sark, som sedan 1955 sitter på etiketten på whisky flaskorna med samma namn är säkert hans allra mest kända fartygs-avbildning.Till Broströms gjorde han många tavlor, omkring 50 stycken, varav en del reproducerades av rederiet och delades ut till agenter och anställda. Rederi Nordstjernan beställde ett 30-tal målningar av honom. Noggrannheten vid avbildningen av fartygen var inte alltid uppskattad. På Nordstjernan hade man invändningar mot att svetsfogarna syntes på en målning men Wallin var förvissad om att de skulle synas efter att studerat fartyget närmare. Wallin såg även på fartyget som f.d. yrkessjöman, vilket gjorde att både mönja och rost ibland kunde finnas med på tavlan. Efter att ha befarit olika hav kände han färgen på dem. Han utexperimenterade en särskild arbetsgång, målningarna utförde han på konstnärsduk vilken köptes i tiometersrullar. På den uppspända duken skissades fartyg och vågrytm upp med kol och krita. Därefter påbörjades en undermålning som utfördes i brun ockra. På detta vidtog det egentliga oljemåleriet där han använde sig av normala oljefärger. Han var mycket produktiv och har utfört omkring 700 målningar, varav 95% på namngivna fartyg. Ofta var det de stora fullriggarna han målade i många olika varianter. Utförde även marina kompositioner och gjorde under sista åren av sitt liv många marina blyertsteckningar. Han snidade även konstramar i teak, människor och djur samt tecknade karikatyrer. Han var initiativtagare till bildandet av sjöfartsmuseet i Svanshall grundat 1959 och inrymt i däckshuset till S/S Ribersborg. Han var bosatt i Svanshall där han också hade sin ateljé. Ofta kom kunderna på besök och gjorde beställningar. Som avkoppling ifrån målandet hade han segling och fritidsfiske. Många av hans tavlor har hamnat lite runt om i världen. Wallin har haft utställningar på Höganäs museum 1956 och på Sjöhistoriska museet i Stockholm 1969. Wallin blev verksam till sitt sista år då han avled 85 år gammal. Efter hans död ordnades en stor utställning på Höganäs museum 1983.

Fjärran länder – Fjärran stränder
Här visades bl.a. kuriosa som de vittfarande sjömännen tog med sig hem som souvenirer.

Utställningen visar en mycket viktig del i Kullabygdens historia, halvöns många olika anknytningar till havet och dess näringar HAV visar föremål från museets egna samlingar, inlånade föremål från Vikens sjöfartsmuseum och från privatpersoner

Vikens sjöfartsmuseum har vi ju varit på många gånger…

100-årsfirande

Vi läste i HD om Lerhamns byalags firande av stationshusets vid Krapperup 100-årsjubileum.

Höganäs – Mölle järnväg:
Ur HD:
Efter att badlivet och semestrandet hade ökat på Kullaberg och i synnerhet i Mölle utvecklades traktens turistnäring. En järnväg mellan Höganäs och Mölle anlades 1910 för att tillgodose den alltmer ökande tillströmningen av badgäster. Semesterorten Mölle utvecklades i och med järnvägens tillkomst och turisternas tillströmning. Stationshuset i samhällets södra del byggdes under tidigt 1900-tal. Krapperup fick ett eget stationshus. Det byggdes 1910 i Wienerjugendstil med gul putsfasad. Arkitekter var August Ewe och Carl Melin. Stationsbyggnaden försågs med vänthall, biljettförsäljning och stinsbostad. Strandbaden som också hade ett hotell och blev en något enklare badort på 30-talet, fick en station längs linjen. Stationshuset är en spegelvänd kopia av Krapperups stationshus. En sammanhållen villabebyggelse, varav en stinsbostad, växte fram kring stationshuset. Järnvägsbolaget Höganäs-Mölle gick i konkurs redan 1914 men fortsatte drivas i statlig regi fram till 1963.

Första gången jag kom i kontakt med denna järnväg var via Kullavisan. Den fanns med i min sångbok från Helsingkrona nation och sjöngs med friska tag på IS Kullens midsommarfester på 70-80-talet! Då var det kutym att när refrängen sjöngs, man skulle kroka i arm och gunga, varannan rad åt motsatt håll.

När vi hade DODR här på Björkerödsgårde 2004 ingick den i sånghäftet:


Klicka för viss förstoring!

Texten utgör ett intressant reportage från on dit i Kullabygden 1910
Prinsen är t.ex prins Carl:

” Morbror var en ytterst originell man. Sedan han våren 1906 förlist med sitt fartyg, barkskeppet ”Jupiter” vid den beryktade skeppskyrkogården Salvorev utanför Fårö, gick han i land för gott. Lyckligtvis räddades alla vid skeppsbrottet – det var bara den fina dockan inköpt i England för min mors räkning som följde fartyget i djupet. Signalflaggorna lyckades dock Morbror plocka med sig. Dem fick han god nytta av hösten 1906, för då besökte prins Carl Brunnby, skjutsad dit i bil (Den första bilen i Brunnby.) av friherre Nils Gyllenstierna. Prins Carl hade köpt Stubbarps slott för 60.000 kronor, men när han vid besöket närmare granskade slottet, insåg han, att det skulle bli för dyrt med alla reparationer. Han sålde i sin tur slottet till grevinnan Augusta Lewenhaupt.

Turist i Malmö:3

För att inspektera det riktiga Gustav Adolfs torg gick jag vidare på Södergatan. Då passerade jag på höger hand ytterligare ett gammalt hus: Flensburgska huset. Här fanns bl.a. en riktig gammaldags skomakare inrymd. Malmö stads Kulturkansli huserar på andra våningen.

Gustav Adolfs torg var en besvikelse. Påminde mest om Stalinallee…
Inte såg jag till någon kungastaty heller
Väl inne på Wikipeda blir jag varse att det är Gustav den fjärde Adolf som namngett torget…
Visserligen
finns det en plantering
MEN
Baltzarsgatan verkar man ha bra mycket roligare!
När jag sedan tog mig tillbaka till stationen hittade jag det här:
Teatermuseet visade sig vara stängt både för att det var sommar och dessutom Måndag.
Om det blir någon mer Malmöresa inom kort lockar det till besök.
Snipp snapp snut – nu var besöket i Malmö
SLUT

Turist i Malmö:2

Förr när vi kom till Malmö med tåg, skulle vi som regel till Stadsteatern och gick därför raka vägen fram via torget. Idag noterade jag särskilt att man bevarat och fräschat upp de gamla reklammålningarna från tidiga 1900-talet.

Close-up *
Residenset har jag alltid tyckt vara ett vackert hus

Gustaf Adolfstorg i Malmö talas det ju ständigt om på Syd-Nytt så där trodde jag att jag var
MEN
När jag närmre studerade statyn visade det sig att den föreställde
Karl X Gustaf!
Jag var på Stortorget…
OCH

När jag gick runt Karl X Gustafstatyn skymtade jag en massa uteserveringar, och befann mig plötslig på Lilla Torg som jag inte haft en aaaning om att det fanns. Det här var ju vid 10-tiden så det fanns bara en massa turister som jag, t.ex. de här tre damerna som fotograferade varandra. Jag erbjöd mig att ta en bild av dem tillsammans – något som den gamle och jag lärt oss av en japan framför Fredensborgs slott! Vi talade engelska. När jag frågade varifrån de kom visade det sig att de var från Brasilien….

Jag tittade in en sväng i anrika Apoteket Lejonet.
Det har efter privatiseringarna stannat kvar inom Apoteket AB.
”I slutet av 1800-talet ansågs Apotek Lejonet vara ett av Europas allra största apotek, ja nästan lika sort som det Kejserliga Apoteket i Moskva.”
När jag nu kom ut för vidarebefordran till det riktiga Gustav Adolfstorg föll ögonen på denna skulptur
Den fick mig att tänka på dessa hästar i Västerås

Under länken till Apoteket lejonet fick jag besked om
*Apoteket Lejonets reklammålningar

År 1900 målades de första reklamskyltarna på Apoteket lejonets fasad. John Tesch, som var apotekare och ägare av ”Teschska palatset ” gjorde som många andra husägare i den växande staden mot slutet av 1800-talet, han lät använda en brandgavel som reklamplats för stadens affärsidkare och på så vis få in reklamintäkter.
Upp till åtta lager av reklam hann det bli innan väggen målades över 1914. Övermålningen flagnade och var på 1990-talet i så dåligt skick att de gamla lagren av reklam hotade att försvinna.

De flesta av stadens fasadmålningar är nu överbyggda eller övermålade, men denna vägg som återskapades 1994 till ursprungligt skick står som ett monument över gammal reklamhistoria.
Det är troligen den enda helt återskapade reklamfasaden i Europa och har blivit ett kärt blickfång i hjärtat av Malmö.


Utflykt till Kullaberg

Stärkta av Möllelunchen fortsatte vi till Kullaberg. Vi åkte upp till Fyren.
OCH
När jag såg den här klippavsatsen mindes jag…
1956 på våren tror jag visst att det var…
Vi företog en vårutflykt från Lund tillsammans med paret Håkan Westesson och Marianne Hellberg. De hade fått låna en bil och Kullaberg var det mest exotiska resmålet som stod till buds.

Fram till maj 2005 var det den gamle som stod för fotograferandet

Bröllopspresent 1

Nu kan det avslöjas!

När jag i Kristi Himmelsfärdshelgen var på Galleri Hamnen KÖPTE jag faktiskt ett konstföremål. Jag fick instruktion att infinna mig på söndagen efter kl 17.00 för att tillägna mig föremålet.

upptäcker jag att konstnären/konsthantverkaren som snidat masurbjörksbrickan är en gammal bekant!

”Vi frågade om han var ornitolog – Jo det ägde sin riktighet. När vi nämnde våra vänner Hillman och fågelskådargänget visade det sig att han även var gammal elitorienterare, hette Lennart Johansson och hade sprungit för Klippan.
Med sig hade han en bror från Halland som dock hade bytt efternamn. Vi samtalade litet om pungmesar
och småskrakar – men visst hade jag sett honom förut?
Efter litet funderande kom vi båda på att de är Owe och Ann-Christins NU-varande grannar – vi deras FRAMtida! ”

Brickan jag köpte kan även beskådas som utställningsföremål i översta bilden.
Den är av masurbjörk:
Lämplig för mången skön testund i trädgården! (?)

Hamnbesök

Senast jag rapporterade om ett besök i Vikens hamn var den 15 februari:

Även om det på tre månader inte blivit så våldsamt mycket varmare syns det att båtfolket ändå anar att sommaren närmar sig….

Inte bara i, utan även vid hamnen var det aktivitet:
Sagt och gjort – jag klev in
beskådade de utställda alstren,
OCH
Efter samtal med föreståndaren Åke Larsson är jag numera medlem i Hamnens konstklubb!

Följ den spännande fortsättningen!