Ålafiske

Vid min sedvanliga strandpromenad observerade jag

att ålfiskarna var i färd med att vittja näten

när jag kom fram till hamnen och såg

 flera rödklädda på avstånd gick jag nyfiket fram.

 

Det stod en man och en kvinna med en massa ål i en hink och sill i en annan.

Det framkom så småningom att de alls inte var några vanliga fiskare

utan utsända från SLU för att kontrollera ålförekomsten. 

Alla fiskar, även sillen, vägdes och mättes och registrerades…

OCH

Efter väl förrättat värv åkte, den levande, ålen i havet igen.

Sillen, som de mätt och vägt FÖRST hade redan hunnit avlida

Jag erbjöds att GRATIS ta för mig.

Jag var ju dagen före på Mölle fiskrökeri som hade

EXTRAPRIS

varför jag  bara  tog 11 av de stora romstinna sillarna.

De var ju pinfärska, vilket innebar att de var svårrensade,

ryggbenet ville ta mig sig mest hela filéen.

MEN

Det blev ju ett bra underlag för

ÄTTIKSILL

Povel-diggning

I söndags var det åter dags för Poveldiggarna att samlas,

denna gång vid Rut på Skäret.

 Vi var där i god tid eftersom änkegrannen Märta är styrelsemedlem och hade ansvar för betalningen.

Vi var åtskilliga som mött upp till den sedvanliga Ramelbuljongen

Det blev mångsång, solosång, film

MEN

Huvudattraktionen var ett Melodikryss med RAMEL tema

SOM

krävde en hel del gnuggande av geniknölarna…

Så här i november , efter 9-11 med deras erinran om Kristallnatten, Murens fall och Armistice och när rapporterna om  tyfonen Haiyans,  med efterföljande tsunami, härjningar på Filippinern(ännu en SYNDAFLOD?)  börjar nå  ut i etern,

 tränger sig existentiella tankar på:

När jag växte upp under kriget (=andra världskriget 1939-45), 

fostrades vi till att dyrka de eviga värdena och lärde oss citera Rydberg och Tegnér t.ex:

Det eviga.

(Esaias Tegner 1810)

Väl formar den starke med svärdet sin värld,

Väl flyga som örnar hans rykten;

Men någon gång brytes det vandrande svärd

Och örnarna fällas i flykten.

Vad våldet må skapa är vanskligt och kort,

Det dör som en stormvind i öknen bort.

Men sanningen lever.

Bland bilor och svärd

Lugn står hon med strålande pannan.

Hon leder igenom den nattliga värld

Och pekar alltjämt till en annan.

Det sanna är evigt: 

Kring himmel och jord

Genljuda från släkte till släkte dess ord.

Det rätta är evigt: 

 Ej rotas där ut

Från jorden dess trampade lilja.

Erövrar det onda all världen till slut,

Så kan du det rätta dock vilja.

Förföljs det utom dig med list och våld,

Sin fristad det har i ditt bröst fördold.

Och viljan, som stängdes i lågande bröst,

Tar mandom, lik Gud, och blir handling.

Det rätta får armar, det sanna får röst,

Och folken stå upp till förvandling.

De offer du bragte, de faror du lopp,

De stiga som stjärnor ur Lethe opp.

Och dikten är icke som blommornas doft,

Som färgade bågen i skyar.

Det sköna, du bildar, är mera än stoft,

Och åldern dess anlet förnyar.

Det sköna är evigt:

Med fiken håg

Vi fiska dess guldsand ur tidens våg.

Så fatta all sanning, så våga all rätt,

Och bilda det sköna med glädje!

De tre dö ej ut bland människors ätt,

Och till dem från tiden vi vädje.

Vad tiden dig gav må du ge igen,

Blott det eviga bor i ditt hjärta än.

Sedan kom ju 68-rörelsen och värdehihilismen….. pust

och

postmodernismen …     pust

och

Poststrukturalism:     pust

(från Wikipeda):

En grupp teoribildningar med rötter i den strukturalistiska traditionen, starkt förknippad med franska språkvetare omkring 1960-talet och de närmaste årtionenda.

De tidigaste poststrukturalisterna var Michel Foucault, Jacques Lacan, Claude Lévi-Strauss, Roland Barthes. Jacques Derrida räknas ibland till poststrukturalisterna men ibland kallas han dekonstruktionalist. Senare språkvetare och filosofer har tagit vissa postrukturalistiska drag, som till exempel Julia Kristeva, Jean-François Lyotard, och Jean Baudrillard.

Poststrukturalismen uppstod delvis som en kritik av strukturalismen men på strukturalistiska grunder. Vad som tas avstånd från i strukturalismen är tron på en mening i strukturen; den absoluta sanningen förkastas som en konstruktion baserad på en metafysisk absolut närvaro och absolut frånvaro.

Poststrukturalismen är radikalt antireduktionistisk. Den ser sökandet efter en yttersta princip eller beståndsdel som den metafysiska paradoxen. Det är icke-ursprunget som är det ursprungliga kan man tillspetsat uttrycka det. En närvaro är alltid märkt av en frånvaro, på så vis är en absolut närvaro omöjlig, och att reducera världen till en funktion av en grundläggande princip omöjlig.

Karakteristiskt för den poststrukturalistiska metoden är dekonstruktion såsom den beskrevs av Derrida. I texter söks efter sprickor, motsättningar mellan vad som sägs och hur det sägs och falska binariteter (dikotomier). Alla poststrukuralister förespråkade dock inte denna metod, utan den kan snarast ses som en tillämpning och vidareutveckling av de ståndpunkter och slutsatser som de mer teoretiskt inriktade föregångarna stod för.

Förhållandet mellan poststrukturalism och postmodernism är oklart. Kritiker till dessa brukar klumpa ihop dem, medan förespråkarna gör vissa distinktioner. Postmodernism har hävdats vara en tillämpning av poststrukturalismen. Postmodernism brukar också användas i vidare bemärkelse som namn på en epok (den post-moderna).

Bla,Bla,Bla…


Inte konstigt att världen numera ser ut som den gör….

 
Men gudskelov är jag så gammal att jag inte gick på det!

Det är som Voltaire sa´:


Si Dieu n’existait pas, il faudrait l’inventer

eller Schiller:

Es reden und träumen die Menschen viel
von besseren künftigen Tagen,
nach einem glücklichen, goldnen Ziel
sieht man sie rennen und jagen;
die Welt wird alt und wird wieder jung,
doch der Mensch hofft immer Verbesserung

Apropos tsunami:

Första gången vi svenskar uppmärksammade detta meteorologiska fenomen var vi just i färd med att gotta oss i familjens sköte

OCH

Det gjorde vi igår också.

 Det var bara det att vi åt gås i stället för kalkon.

Bilddokument har ännu ej influtit från husfotografen… 

När jag efter väl förrättat värv vaknade på måndagen

hade vi ett helt ”bendårande” novemberväder:

Det är ju annat än på Filippinerna…

Det är bara att njuta!

En vecka efter…

Stormen den 29 oktober var kort men intensiv; varade egentligen  bara 4 timmar

NU

e´de som ”vanligt” igen..

MEN ?

När jag ska gå uppför den gamla trätrappan

ÄR DEN BORTA!

Vi har i gengäld fått en stentrappa i anslutning till vårt nya hygienhus!

Fortsatt upprustning

I lokaltidningarna har man kunnat följa kommunens strävanden att upprusta Norra stranden.

En hel del förhoppningar har kommit på skam,

särskilt placeringen av den nya ”hygienstationen”

Den var tänkt att placeras söder om bryggan

MEN

det visade sig att vatten och avloppsrören var felplacerade.

Det har dröjt innan den gamla nedslitna toaletten blivit  utbytt.

MEN

när jag den 19/9 är nere för min sedvanliga promenad

händer det saker:

En stor lastbil och dito lyftkran

ställer ner ett stort vitt paket

(SE Moby Dick:4 om vår skräck för Whiteness!)

BUT

Några dagar senare kan jag konstatera

att det inte var så farligt!

TVÄRTOM

En räddare i nöden!

Oktoberfest

Häromdagen hade jag ett ärende till Helsingborg

På hemväg passerade jag Hamntorget:

DÄR

försiggick

någon form av matmarknad.

Jag trodde först det var ett EU-projekt, men även Australien fick ju vara med!

Efter litet forskning på nätet

visade det sig att det var ett kringresande

franskt företag som en vecka besöker Helsingborg!

TYVÄRR

är jag efter Stockholmsbesöket på minikonsumtionsprogram

 både när det gäller  kalorier och hushållsutgifter så det fick räcka med

ÖGONFRÖJD

Ännu en vernissage

Så var det åter nya utställare på Höganäs museums konsthall

Det var Jonas Högström, skulptur

OCH

Gertrud Alfredsson

teckning

MEN

Den stora upplevelsen var för mig Håkan Bengtsson:

Att det bara finns två tavlor på denna vägg är ett medvetet val 

”Till utställningen på Höganäs Museum handlar det om mitt sätt att arbeta med linjen i det måleriska.
Det praktiska arbetet kan indelas i tre delar: balans,obalans,balans.
Den första delen av balans handlar om att göra en strikt matematisk grund där allting fungerar i harmoni och komposition.


Andra delen obalans bryter upp hela bildytan med massor av linjer som skapar liv och djup. Här tillkommer då alla dissonanser som finns över hela verket.


Den tredje delen balans handlar om att återfå balans och komposition där hela ytan fungerar som en helhet.

Betraktaren brukar se stillhet, liv, allvar och en kontemplativ känsla i mina verk.”

Först, på håll, trodde jag att tavlorna plagierade på Yves Klein m.fl

MEN

När man kom närmre

blev man varse  ett  fantasieggande, tankeväckande mönster.

 MEST fascinerande VAR

Några ljusa tavlor

som först på nära håll avslöjade sina hemligheter.

Jag har försökt genom förstoring avslöja

de spännande vindlingarna men snöpligen misslyckats

MÅSTE SES!

Med veteranerna i Sibirien

Vid ankomsten mötte jag en nybliven veteran!

Det var dock ingen ny bekantskap…

Vi önskar honom välkommen i kretsen!

 Det var färggrant i Strandskogen,

här och var en och annan sopp.

Dem gick jag och samlade in efter målgång.

På väg till kontroll nr 4  ett UFO-minne

Ofta märker man att man är i närheten av kontrollen:

 det finns  folk på väg till eller från,

särskilt när den är litet svårhittad.

Här var den”mellan säregna träd”

Det var inte så många som utnyttjade möjligheten till avsköljning i Skälderviken

MEN

Jag var en!

Det var uppskattningsvis 16° i vattnet.