I morbror Rulles bibliotek hittar jag så den här.
Det är ett reportage av två DN journalister som de gjorde 1976
för att berätta om de Skånska herresäten som skildras i
Edvard Perssons” berömda kuplett som jag ofta hörde i radio på 40-50-talet.
På skivan lär stå att EP skrivit texten, men det visste ju
åtminstone alla lundensare att så inte var fallet
Det var
Hjalmar Gullberg & Bengt Hjelmqvist
På 164 sidor, med rikligt av teckningar av Hasse Eriksson, skildras godsens historia och status 1976
÷
Boken kommer att cirkuleras som guidebok för utflykter i sommar!
Edvard var kanske ingen poet men sjunga kunde han!
På himmelen vandra sol, stjärnor och måne
och kasta sitt fagraste ljus över Skåne,
på höga och låga, på stort och på smått,
på statarens koja och ädlingens slott.
Portaler och tinnar förvittra och ramla
och ständigt det nya förjagar det gamla.
Men högt över vajande vete och korn
syns än krenelerande murar och torn.
O, fästen och borgar, o, grevskap och gårdar
där än traditionerna troget man vårdar
ert lov vill jag sjunga för land och för by
och låter er alltså passera revy.
Se månstrålen in genom blyrutan faller
och tecknar på golvet det järnsmidda galler.
Stolts jungfrun hon drömmer i majnattens ljus
att friare komma till Glimmingehus.
På utflykt till Bokskogen Malmöbon glor upp
mot raden av strålande fönster på Torup.
Att smaka på kaka som bakats på spett
dig ber hennes nåd, friherrinnan Coyet.
Där rådjuren skymta bak´vitgråa stammar
man ser Toppela´gård med broar och dammar
Systemet på sprit och på skatterna sta´n
där lurar belåtet fiskalen Aschan.
Med port genom huset och gamla kanaler
lyss Skabersjö ännu till jaktens signaler.
Själv kungen i nåder far dit från sitt slott
och skjuter fasaner med grevarna Thott.
Och därefter hälsar han på baron Trolle
och jagar och spelar sin sans och sin nolle.
Allt medan baronens gemål
plockar gräs åt rastupp och rashöna på Trollenäs.
På storkarna tror också Borgeby herre,
fast de här nere i Skåne för vart år bli färre.
När parken vid Borgeby doftar viol
då stämmer Ernst Norlind sin träskofiol.
Till lugnet och vilan från dammet och möget
till Skåne från Stockholm far Hans Kunglig Höghet.
Han längtar till lunden där sipporna gro
och drömmer om Sundet och Sofiero.