Mycket intressant!

kommenterade jag när jag presenterade min aktuella bok:
Nu, efter 198/350 sidor RÄCKER INTE det!

Den framkallar en stark känsla av ljuvlig nostalgi!

 T.ex.: Kapitlet heter EDITH PIAF.

Boxaren Marcel Cerdan, som  nyligen blivit ny världsmästare var Edith Piafs fästman.

”Det var den största kärleksnatten och det vackraste mötet mellan de två fattigbarnen som nått toppen av världen och som båda stod högt över allt som kunde hända dem”

÷

”Med storstil skriker raderna ut:  MARCEL CERDANS PLAN FÖRSVUNNET,

KATASTROF PÅ AZORERNA: ALLA 48 PASSAGERARNA OMBORD PÅ PLANET Paris-New York OMKOMNA.

Med ännu större bokstäver skrev tidningarna namnet MARCEL CERDAN”

÷

Många gråa dagar skulle följa. Edith Piaf hade många år kvar att leva, hon skulle bli större och större och det var med en sorts ömhet vi följde henne. Hon blev viktig, och det som hände henne var viktigt.

Jag läser vidare…

Fars dag

När jag numera går här ”i min blodiga butik” har jag ju på fullt allvar kommit fram till att jag förmodligen är en av de lyckligaste människor som levat!

En av ingredienserna i denna upplevelse är

MIN PAPPA

som ju redan på 30-talet personifierade den moderna papparollen!

Tyvärr insjuknade han 55-årig i en tumör som fem år senare innebar en alltför tidig död.

Här en bild från mitt bröllop 1957,

kroppsligen medtagen men mentalt obruten.

Resa till det förflutna…

är nu utläst = nr 26 i år1917-2003

Detta är första delen av Gustaf  ”Buster” von Platens memoarer

I vårt hushåll är han ju mest känd som den som ”räddade” Svenska Dagbladet

von Platen studerade vid Lunds universitet där han tog fil.kand 1940. Efter examen blev han konstkritiker vid bland annat Expressen (1945–1948), och var under densamma tid verksam vid tidningen Allt som medarbetare och chefredaktör. 1949 blev von Platen Pariskorrespondent för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. Chefredaktör för Vecko-Journalen 1951–1965, Veckans Affärer 1965–1967 och slutligen Svenska Dagbladet 1974–1982. Tack vare honom – och hans ofta djärva men lyhörda val av medarbetare – räddades tidningen inte bara från nedläggning, utan upplevde ett lyft ekonomiskt, upplagemässigt och kvalitativt.

÷

”Vi hade ju sedan 1954 en prenumeration på Dagens Nyheter. När Lagercrantz 1968 helt spårade ur, åkte till Kina, kom hem i Maokostym etc, sade vi upp vår prenumeration Jag skrev till redaktionen och motiverade vår aktion!”

”För att karakterisera Lagercrantz personlighet jämförde Gyllensten honom med ”en kelsjuk, spinnande katt som i oväntade ögonblick klöser så illa han förmår.”

÷

Om Buster v.Platen:

”Som en sann muck-raker kastar han sig över sitt förlutna och skyfflar bland minnen och dokument. Resultatet har blivit en rapp, öppenhjärtig, humoristisk och underhållande skildring av de upplevelser som präglat hans liv och de människor som befolkat det. Släktingarna, vännerna, kollegorna och kvinnorna.”

För mig har det varit särskilt spännande eftersom hans karriär helt har sammanfallit med mitt ”offentliga” liv.

Jubileum

Den 31/10 är det femhundra år sedan Luther spikade upp sina  95 teser

på en kyrkport i Wittenberg

Under min uppväxt bibringades vi en  ansenlig insikt om Martin Luther. Kristendom var ett obligatoriskt ämne i alla 13 klasser som ledde fram till Studentexamen. Under läroverkets 7 klasser inledde morgonbön i aulan varje dag. Våra kristendomslärare var sjukliga med mycken frånvaro

ryckte stadens präster in och vikarierade. Dessutom var det ju en självklarhet att man skulle konfirmeras. Min konfirmationspräst var komminister, sedermera kyrkoherde Yngve Kareld i Maria kyrka. I kyrkan fanns ett porträtt som hängde intill det av Martin Luther. Jag tyckte mig spåra en likhet!

Yngve Kareld hade en Magnfik SÅNGRÖST, han sjöng Vår Gud är oss en väldig borg så det ekade i valven! Melodin är en tonsättning av Martin Luther ur Geistliche Lieder från 1529

Martin Luther, 1483-1546,  the eldest son of Hans Luther, was born in Eisleben, Saxony

Yngve Kareld

När muren hade fallit (9/9 1989) for vi  sommaren 1990 billedes till det gamla Öst-Tyskland och besökte både Wittenberg och Eisleben!

Das Lesen mm

Nu är jag inne i höstlunken.

Buskar ska klippas ner, trädgårdsmöbler tas in för vinterförvaring, uteplatsen städas…

Trädgårdslandet rensas

Höstläsandet förberedas

Jag mjukar upp med en deckare…

EFTER

att ha värmt upp med en omläsning av

Lawrence of Arabia

När den berömda filmen kreerades hade jag sedan länge

genom boken god kännedom om hans öde:

Som jag skriver i inslaget från 2012:    ”Långt innan filmen hade premiär (1962) var T.E Lawrence en känd person i mitt föräldrahem. Min far, som var dyslektiker, hade bland andra böcker ”Vishetens sju pelare” i sitt personliga bibliotek, och talade ofta beundrande om honom, i samma andetag som om Sitting Bull.”

÷

När jag så bland mina ärvda böcker hittar ännu en bok om Lawrence sätter jag i gång att läsa. Det är till en början när det handlar om hans uppväxt och skolgång mycket som stämmer…

MEN

till slut börjar jag undra?

Jag slår upp i Google och finner då att D.H Lawrence (1985-1930)  är född i Nottinghamshire medan T.E Lawrence (of Arabia) är walesare  född 1988 död 1935.

En bok  av D.H. Lawrence som jag faktiskt läst är

LADY CHATTERLEYS ÄLSKARE

”På grund av de explicita erotiska skildringarna över klassgränser, det råa språket och den nära skildringen av en kvinnas sexualitet var romanen förbjuden i flera länder och publicerades privat första gången i Florens 1928. Under många årtionden fick den bara publiceras i censurerat skick. I Storbritannien utkom den första gången 1960 sedan den samma år friats av en domstol efter en lagändring. I Sverige utkom den första gången 1941 i Ingmar Forsströms översättning”.

Då var jag sex år. Som tidigare framkommit på denna blogg växte jag upp med ivrigt läsande kvinnor=mamma, mostrar och en faster som ivrigt samtalade om sina läsupplevelser.  Det blev för mig en viktig strävan att tillåtas läsa denna bok under mina tonår!