Bayeux-tapeten II

Edvard Bekännaren(1003-66) var mest intresserad av det religiösa.

”Edvards samhörighet med normandiska gunstlingar frustrerade både den saxiska och danska adeln, vilket eldade på det växande antinormandiska åsikterna framförda av Godwin, Earl of Wessex som blivit kungens svärfar 1045. Godwin utvisades i september 1051, men han återvände med en armé följande år för att tvinga kungen att ge honom hans titel tillbaka. Godwin dog 1053, men hans son Harald erövrade ännu större områden och intog tronen i januari 1066 vid Edvards död.


”Edvard hade gift sig med Edith av Wessex 23 januari 1045, men han vägrade dock att fullborda äktenskapet av religiösa skäl och blev därför barnlös. Hans släkting Vilhelm av Normandie, som hade besökt England under Godwins exil, yrkade på att den barnlöse Edvard hade lovat honom tronen”

 —-

Vid Edvard Bekännarens död 6 januari 1066 hävdade Harald  Godwinsson att Edvard på sin dödsbädd lovat honom kronan och fick Witenagemot (rådet av rikets betydande män) att godkänna honom för kröning, något som ägde rum följande dag.

 HIC VENIT NUNTIUS AD WILGELMUM DUCEM

HIC WIDO (=Guy) ADDUXIT HAROLDUM AD WILGELMUM NORMANNORUM DUCEM 

Åren före Edward B:s död var det ett väldigt kringseglande över engelska kanalen där de framtida rivalerna om engelska kronan umgås mer eller mindre fredligt. En viktig deltagare i dessa förvecklingar är greve GUY av Ponthieu; 1064  strandade Harald utanför Guy:s kust, räddades av Guy, men skickades därefter till hovet i Normandi

HIC NAVIS ANGLICA VENIT IN TERRAM WILLEMI DUCUS

dvs Wihelm får bud om att Edward dött och Harald krönts som efterträdare.

HIC WILLEM DUX IUSSIT NAVES EDIFICARE

Det finns en hävdatecknare, Guillaume de Poitiers, som citerar Wilhelm :” Ej heller vil mangel på skibe hindre os, for vi skal meget snart nyde synet av en flåde… Krig vindes ikke ved antal, men ved mod.”

Berättelsen av invasionsföretaget är minst lika spännande och chansartat som D-Day!
Redan den 12 augusti  1066 ligger flottan klar –
MEN
Vinden är ogynnsam.
Dessutom utbryter efter en månad ut en storm så de måste  styra österut in i en vik för skydd.
Maten börjar ta slut – både till män och hästar
DOCK
Den 27 september blir de plötsligt sydlig vind och man tog omedelbart chansen.
Det uppskattas att det var 450 skepp med  7000 män, adelsmän, riddare meniga, hantverkare, förplägningsfolk, präster, hästskötare och ca 2000 stridshingstar…
 
Den engelske militærhistoriker, oberstløjtnant Charles H.Lemmon, der har beskftigt sig ingående med den normanniske invasion og slaget ved Hastings, har bl.a. foretaget en nøje analyse af tidspunktene i forbindelse med inskibningen, overfarten, og landgangen ved Pevensey. Han meddeler, at solen på afsejlingsdagen gik ned kl 17.34, og att en seks dage gammel halvmåne forsvandt 21.15. Af hensyn til tidvandet har det varit nødvändigt at være i rum sø kl 18.30. Kl 6.04 næste morgon stod solen op. Vind och vejrforhold synes at have været ideale og flåden nåede den engelske kyst vid Pevensy kl 8.30.
 
Inte har jag förstått att de korsade Kanalen på NATTEN! 
 
De hade ju betydligt mera tur med vädret än Napoleon 1812! 

MILITIS FESTINAVERUNT HESTINGAM UT CIBUM RAPERANTUR.
Soldaterna skyndar sig genast till Hastings för att proviantera…
Kun to skibe gik tabt under vejs…

Följ den spännande fortsättningen!

Bayeux-tapeten I

Denna bok köpte jag ju på Nationalmuseum i København när vi var där vecka 8.

På försättssidan läste jag:

Det nu næsten 1000 år gamle Bayeux-tapet er et enestående kunstnerisk och kulturhisorisk monument. Det 70 meter lange broderi giver et sjældent indblik i, hvordan folk levede i den sene vikingatid. I denne bog  gengives Bayeux-tapetet i sin fuldstændighed og i nye reproduktioner efter det seneste optagelser fra Museet i Bayeux.  Hver scene i den dramatiske handling, der afsluttes med Slaget vi Hastings, gengives på ett opslag i bogen med den tillhørige originale tekst – netop som kunstneren i sin tid  kunne have ønsket det. Det smukke och handlingsmættede billeder presenteres av arkæologen Mogens Rud, som framlægger årsagerne til tidens politiske og dynastiske konflikter; han giver et levende inblik i vingingarnas levevilkår, således som de med förbløffende realisme er vist på de farverige broderier.

Under min utomordentliga historieundervisning på realskolan på 40-talet (långt före ”PISA-piss”) inpräntades följande årtal:

Slaget vid Salamis 480 f.Kr

.Slaget vid Poitier 732 e.Kr

Slaget vid Lepanto 1571 e.Kr.

och

Försvaret av Wien 1526 och 1683 

som milstolpar när det gällde Europas försvar mot oriental övermakt

RESP framväxten av parlamentarismen:

Slaget vid Hastings  AD 1066

Magna Charta 1215

Tillkomsten av Parlamentet 1258-64

Den stora armadan 1588

Dette billeder viser et udsnit av en måltidscen. 

Biskop Odo av Bayeux velsigner maden, iakttaget av sin halvbror, hertug Vilhelm av Normandie senere kaldet Erobreren.

När jag bläddrade i boken kom jag på att jag ju i drygt sextio år varit stensäker på  NÄR slaget vid Hastings (VAR!) ägde rum, och tack vare Walter Scott och Robin Hood har en aning om vad som blev följden

MEN

Egentligen inte VAD som hände och varför!(=HUR???)

 Det blev ju affär!

Först berättas om broderiets tillkomst:

Når Bayeux-tapetet intager en helt enastående plads blandt periodens billedtæpper, er grunden dels, at det er så stort och så otroligt velbevaret, dels att det skildrer en række historiske begivenheder, der er velkendt fra litteraturen, og som det er i stand til att bekräfte, ja i visse tilfælle endog at supplere. Bayeux-tapetets uvurderlige kulturhistoriske betydning ligger bl.a. deri, at det – skønt ofte stiliseret og til tider næstaen naivt – levende og detaljerer gengiver en mængde træk fra både dagligliv och krig, sådan som tilværelsen har formet sig på et tidspunkt, der precis kan dateres.

I sine ca 50 scener viser Bayeux-tapetet et væld av motiver; en omhyggelig forsker har optalt deres bestanddele og er kommet til det resultat, at der i alt gengives 623 mennesker, 202 heste, 55 hunde, 505 andre dyr (inkl fugle og fabeldyr), 37 bygningar, 41 skibe og både samt 49 træer; desuden henimot 2000 bogstaver.

”Et mirakel at det existerer!”

Under de näst intill tusen år som gått har det varit nära förstörelse många gånger. 

Värst var det 1792 under franska revolutionen då man rensade ut och förstörde allt i kyrkornas innanmäten, Tack vare ” en respekteret sagfører, Lambert  Léonard-Leforestier – hans navn bør huskes med taknemmelighed – og med en tordentale til mængden lykkedes det ham att gjøre alle begribeligt, hvad de var i færd med. Han beordrede tapetet fjernet igen fra vognen og erstattet med sækkellærred. Så lod han klenodiet bære in i sin kontor for at beskytte det mot flere overgreb. Da oroligheterna var forbi, overlod Monsieur Lèonard Leforestiet det atter till byens råd 

SEDAN 

berättas om deltagarna vid slaget..

OCH

Inte visste jag att de alla egentligen var släkt!:

–  ättlingar till Sven Tveskæg, Knud den store och Ethelred

med en massa ingiften kors och tvärs.

ss 60-126 berättas, allteftersom hela broderiet avbildas, om  vad det åskådliggör

VILKET

återges i del II

Följ den spännande fortsättningen!

København dag 2

När vi planerat vår resa, beställt hotellrum natten mellan sö/må kom vi att inse att det var ett misstag:

ALLA MUSEER I K. är stängda måndagar

VILKET

dock blev en stor upplevelse.

var nämligen öppet:

Ur Wikipedia:

Rundetårn (äldre stavning: Runde Taarn), ”Runda Torn(et)”, är ett torn byggt på 1600-talet i Köpenhamn i Danmark. Tornet är en del av Trinitatisanläggningen, som byggdes för att ge tidens elever och studenter ett astronomiskt observatorium, ett universitetsbibliotek och en studentkyrka, Trinitatis kirke (Treenighetskyrkan).

Det visade sig vara synnerligen uppskattat.

Medan vi gamlingar kunde inspektera observatoriet,

 det gamla universitetbiblioteket, som nu är konstutställning och café;

sprang ungdomarna upp och ned i minst en halvtimme.

Vi var ju också uppe och tittade på utsikten.

Beundrade det vackra gamla järnstaketet

På vägen ut gick vi en sväng  in i Trinitatis-kirken.

Sedan släntrade vi via det moderna Universitetsbiblioteket på Fiolstrræde

 ut på Strøget till Hovedbangaarden fvb hem.

Det var rea i sta´n…

Hotelliv

Halva nöjet med att bo på hotell är ju att äta frukost

ELLER

Morgenmad som det hedder på dansk.

(Vi vet också att Frukost=Lunch!)

Vi försåg oss länge och väl

… kopplade av i barnhörnan

innan vi gav oss ut i storstadsvimlet på nytt.

LÄS den Spännande Fortsättningen!

København dag 1

Vi kom fram till København vid middagstid.

Efter att ha lämnat bagaget på kära gamla Hotel Absalon krävdes lunch

Strax efter oss kom ett stort sällskap som talade ryska.

De hade en tolk med sig från Kazakstan.Han förklarade att männen skulle på utbildning i Landskrona för att kunna leda tillverkning av dörrar för ASSA ABLOY. 

En del kunde litet engelska, bl.a. en man från Moskva med vilken jag samtalade om Tolstojs Krig och fred och lärde mig att den heter Война и мир utt. Vojná i mir)

Men vi var på väg till Nationalmuseum

Det blev inte tagit någon bild, den här är från vårt första besök 2012

Vi gick igenom utställningen om Forntiden

Inköpte ovanstående böcker.

Jag har redan bläddrat i den om Bayeaux-tapeten som verkar mycket lovande

Traditionen bjuder att vi inköper ett kuddvar

Detta köpte vi 2012

Den här gången med mönster från Bayeaux-tapeten!

 På kvällen blev det kinesiskt

Till slut

Alla höststormar till trots

lyckades vi smita inom på Louisiana innan

Arktis upphörde.

Det var en fantastisk och spännande utställning.

Som medlem får jag ju utställningskatalogerna.

Rapport följer när jag tagit mig igenom den om ARKTIS!

 Det var rejäl vinterkyla även på våra breddgrader…

Farmor insisterade på utomhuspromenad till lunchborde;

det var i kallaste laget.

Sedan fick vi ju inte glömma en bild i soffan!

Vi hann även med att kolla Jorn och Pollock.

Även om man menade att ingen var bättre än den andre föredrog jag Pollock

Jag hann fotografera detta verk av Pollock innan jag blev tillsagd av vakten att det inte var tillåtet…

Loouisiana har ju åtskilliga verk av Asger Jorn –

– de flesta uppskattar jag inte men till  exempel den här tycker jag han lyckats med.

Sedan åkte flickorna till Köbenhavn och konsert

Rapport följer

Mellandagsshopping

Jag har beslutat mig för att sticka en halsduk till ett kommande födelsedagsbarn. Alla de garnnystan som jag ärvt efter moster Elsa räcker inte längre. I Höganäs eller på Väla finns inte någon garnaffär, så jag var tvungen att ta bussen till Helsingborg.

MEN

När jag kom fram till garnaffären var den ett Klippcenter!

Garnaffären hade lagts ner för fyra år sedan…

Ivriga förfrågningar gav vid handen att det skulle finnas en i

Möllegränden, som jag passerat på vägen.

 Tillbaka…

OCH

Där var den ju.

Inköpet

MEN

Klicka för förstoring

Stickbeskrivningen är på danska!

Följ den spännande fortsättningen

Den förste Stieg

En del av vasstaket har ju ramlat ner.

Jag gick upp på vinden för att se om det nu regnar in (det gjorde det inte).

Jag bestämde mig för att rensa ut de sista gamla deckarna…

 

”1974 när vår moder dog skiftade vi boet efter våra föräldrar. Som jag tidigare berättat innehöll det åtskilliga böcker. Ännu fler fanns i kvarlåtenskapen efter morbror Rulle, som efter moster Elsas död 1981 föll oss till del. Jag var ju då mitt uppe i livet med jobb, barn, fastighet och och trädgård. Det fanns inte tid för sortering, utan det mesta åkte osorterat upp på vinden. …”

Den mest illa förfarne boken verkade intressantast.

Det är  ju en bok skriven av Stieg Trenter, vår förste inhemske deckarförfattare. Han var född 1914 som Stig Johansson*, tjänstgjorde i flygvapnet 1931, började som journalist 1936 och skrev sin första deckare, Ingen kan  hejda döden 1943.

Sedan blev det, fram till dess han dog 1967,

 28 stycken!

Min moder var ju noga med att skydda min unga själ,

så hans böcker var förbjudna , och när jag sedan blev en liber studiosus 

var det ju annan litteratur som trängde sig på.

Skuggan utkom 1960

Stieg Trenter har ju postumt blivit mest hyllad för sina skildringar av 40-50-talets Stockholm. Turligt nog för mig utspelar sig 80% av handlingen denna gång i KÖPENHAMN! De beskrivna lokaliteterna, Rådhuspladsen med omnejd och inte minst hotell och näringsställen  som t.ex. Oscar Davidsens Smörrebrödforrettning.

”Er noget ulideligt langt, siger man, at det er ”så langt som Oskar Davidsens smørrebrødsseddel.” Og det er ikke uden grund, for i 1888 lagde samme Davidsen ud med en smørrebrødsforretning på Nørrebro med ikke mindre end 177 stykker smørrebrød at vælge imellem.

där handlingen tilldrar sig, är ju för mig ett kärt återseende av min ungdoms metropol.

Både mellan och till  måltiderna drickes det ett øl, naturligtvis HOF!

 ”Carlsberg började brygga 1847”.

Fram till sidan 156 är vi således i København.

Redan på sidan 53 dyker fotograf Harry Friberg upp,

på uppdrag hos Burmeister och Wain.

Han blir snabbt involverad i utredningen av mordet på en svensk skådespelare på gästspel i Kbh

Vesper Johnson , intendent vid Stockholms stads kriminalpolis ,introduceras först på sidan 162. Efter litet bovjakt kring Hötorget och telefonsamtal med utredaren Jens Andersen i Kbh löses så den invecklade gåtan så att boken kan avslutas på sid 189.

*

STIEG nr 2:

Stieg Larsson, 1954-2004 vars fullständiga namn var Karl Stig-Erland Larsson, ändrade stavning av tilltalsnamnet eftersom han och författarkollegan Stig Larsson var trötta på att de förväxlades. Båda ägnade sig då åt fotografering och det var i egenskap av fotografer de ville undvika sammanblandning. Stavningen Stieg Larsson har återfunnits i skrifter från 1972.