Jag   låg ju på årsbasis bra till i slutet av maj…

MEN

Sommaren har ju bjudit på trädgårdsarbete, familjeumgänge mmm

SÅ

Jag har inte  lyckats hålla ”ställningarna” juni -juli;

Det blev bara 6 böcker

Nu läser jag medstor behållning

”I böcker som Issadalen (1955), Mitt Europa (1959) med mera och diverse artiklar har han diskuterat om det europeiska kulturarvet, inte bara det centraleuropeiska utan även Sverigerelaterat, bland annat finns i hans produktion en poetisk dikt om botanikern Carl von Linné och referenser till Emanuel Swedenborg. Miłosz har även som skönlitterär författare förstått flodens betydelse för kulturens blomstring, floden som på många sätt bundit samman Europa.”

Czeslaw Milosz var född 1911 i Vilnius i Litauen. Det var oroliga tider för området:

1915–1918 var Vilnius och Litauen ockuperat av tyska trupper. Efter första världskrigets slut uppstod stridigheter mellan Polen och Litauen om överhögheten till Mellanlitauen där Vilnius ligger. Ryska trupper kontrollerade staden varpå Polen fick kontroll och sedan Sovjetryssland. 1920 fick Litauen kontroll över staden efter ett fredsavtal med Sovjetryssland. Polen erkände sedan, 7 oktober 1920, att Vilnius och Vilniusregionen tillhörde Litauen. Men redan två dagar senare, 9 oktober 1920, tog den polska armén kontrollen över området och kallade det Mellanlitauen och såg det som en egen stat. 1922 blev området en del av Polen som vojvodskapet Wilno. Huvudstaden i det nybildade Litauen blev då temporärt Kaunas, ett förhållande som ägde bestånd under hela mellankrigstiden.

Milosz utbildade sig till jurist, läste hebreiska, var så småningom femspråkig.

Det var ju oroliga tider – Vilnius blev ömsom polskt, ömsom sovjetiskt etc.

M. beslöt sig för att satsa på polskt medborgarskap, blev kulturattaché studerade vid Berkeley i USA, blev 1970 amerikansk medborgare, fick Nobelpriset 1980.

I nio essäer ger han sin uppfattning om Europas sociala och kulturella historia under 1900-talet

Text på försättsbladet:

”Om två persone har olika meningar om en sak, och den ene har rätt till 55 procent, så är allt gott och väl. Det är ingenting att bråka om. Än om den ene har rätt till 60 procent? Det är utmärkt. Han bör skatta sig lycklig och tacka sin Skapare. Vad skall man säga om den som har rätt till 75%?. De visa menar att det är ytterst misstänkt. Nå, men den som påstår sig ha rätt till 100%? Han är en ärkedrummel, en skälm och en skurk av värsta sorten.”

                                            En gammal jude från Galizien

Hans ”visa” underfundiga, humoristiska skildring är en lisa för själen i dessa TRUMP-tider!