Precis lagom till Friidrotts-VMstarten hade vi här i Nordväst-Skåne
vår första regniga eftermiddag på minst fyra veckor!
*
Utsändningarna ligger ju ovanligt tidigt,
från middagstid till kl 19.00
Gårdagens höjdpunkt var 10 000metersloppet
SOM
den sympatiske britten Mo Farah vann.
BOLT
är ju på plats och gick lätt vidare till
SEMIFINAL
Jag kommer ju att följa den spännande fortsättningen!
Slutligen
har jag läst den tredje och sista
av Sven Stolpes
anekdotiska minnesserie.
Här avhandlas bl.a.:
– Sven Hedin och hans formidabla minne
– Gycklaren Heidenstam
– Muntra kvällar på Valdemarsudde
– ”Ynglingen” (alias arkeologen Gustav VI Adolf)
– Prins Eugen på äventyr
– Påven och den ateistiske skulptören
– Charlatan eller hjälte? (= Gabriele d´Annunzio 1863-1938)
– Irländaren (= George Bernard Shaw)
Mycket roande!
När jag i förrgår var som mest sysselsatt med att ta mig upp- och nerför backarna i Anderslöv, ringde det i min mobil.
Det var kära barnbarnet IDA, i höst studerande vid LTH, som ville komma på besök.
Efter lunch transporterade vi oss till Mölle
för att passa på att besöka vännen Görels utställning
Konstverken är i textil, sydda i färg och relief
Min favorit ovan
På hemvägen slank vi in på Krapperup och studerade Erik Höglunds-utställningen.
Det var många föremål som sålts, trots att priset har satts högt:
Denna pjäs betingade 39 000!
TJUSIGT!
Höstpremiären för Veteranorienteringen var förlagd till Ankarlöv
i de mörka skogarna mellan Klippan och Eket.
(inte långt från Artur Lundkvists födelseplats Oderljunga)
Artur Lundkvist föddes i Hagstad utanför Oderljunga, i Perstorps kommun. När han var tre år flyttade familjen till Toarp i samma trakt. 18 år gammal flyttade han med familjen till Tyringe.
Läsning var under uppväxten Lundkvists stora intresse och skolbiblioteket spelade en viktig roll. Han promenerade gärna i skogarna runt hemmet. Intresse för naturen är tydligt i den senare delen av författarskapet. Stor betydelse för upptäckarivern hade relation till farbrodern Anton. Denne bodde i en ensligt belägen stuga med gamla föremål och trycksaker. Farbrodern tog den unge Artur med på strövtåg i omgivningarna. Lundkvist gick igenom sexårig folkskola och senare utbildning på Birkagårdens folkhögskola i Stockholm.
Det var kuperat, stenigt
uttorkat och fortfarande bråtigt efter Gudrun..
MEN
En härlig förmiddag i ”vildmarken”.
PS: På Erics blogg finner man denna bild där jag återfinnes längst till höger
”taggad” före start!
Som man kan läsa i SvD 5/8
SÅ
finns det under augusti möjlighet att utöka sin kulturorientering genom att ta sig in på denna blogg!
Hittills har man fått insiderinformation om
1. Harry Martinson – nässelskådare och planetobservatör
2. Povel Ramel – Knäppuppare och ordmusikalisk ekvilibrist
3.Hans Arnold, skräckens lyckliga mästare
4. Torsten Ehrenmark – örebroare, kosmopolit och älskad sommarpratare
5.Daniel Fallström – ”en verklig skald med mycken känsla”
6. Lasse O’Månsson – humoristisk gränsöverskridare
minnesvart.com
Min ofta återkommande uppmaning:
Följ den spännande fortsättningen
är i detta sammanhang verkligen belönande!
Det har ju utlovats nya upptäcker åtminstone augusti månad ut.
Minnens I Leveransen?
På grund av semester har den fått vänta på installation
MEN
NU
var det så dax.
Det är många sladdar och kranar som skall monteras rätt.
NU
skall det fungera!
Följ den spännande fortsättningen!
* 7/12 1888 † 13/8 1972
Redan i januari rekvirerade jag denna bok.
Den har sedan legat på mitt ”Coffee table”.
Den är i folioformat med 382 sidor + 20 ss bilagor,
hög papperskvalitet och rikligt illustrerad.
Det är inte bara pappret som är förstklassigt,
Hela boken är i skönhet och genomförande värdig sitt föremål!
Kapitel:
1.Presentation ss 9-20
Här redogör författaren Lena Blomquist för bakgrunden till att just hon skriver och redigerar denna bok
2.Bakgrund och tidsanda ss 21-34
Viktig information!. Liksom Goethe växte Malmsten upp under en brytningstid.
3.Levnaden ss 35-128
Genom att LB går tillbaka till såväl morföräldrar som farföräldrar, dvs till tidigt 1800-tal, får man även här en noggrann inblick i den kultur ur vilken ”plantan” CM växte fram, och en personlig fördjupning av informationen i kapitel två. CM var ju en besvikelse både för sig själv och familjen när det gällde att hävda sig i vad han kallar ”intellektuella studier”.
” Carl hade provat på universitetsstudier och misslyckats. Han hade försökt som författare och blivit refuserad. Vad skulle han kunna duga till? En dag gick han förbi en snickarverkstad på Kammakaregatan 19 och såg skylten ”Per Jönsson, snickaremästare”.
Han fick en impuls steg in och bad att få bli snickarelärling.”
Nästa milstolpe:
”Carls karriär som möbelskapare fick en flygande start när han 1916, 27 år gammal, vann tävlingen om möbler till Stockholms stadshus.
Med hopp om ordnad försörjning kunde Carl nu tänka på att gifta sig med sin fästmö. Siv Munthe (1894-1987) blev alltså hans fru och där hade Carl tur; hon var precis den kvinna han behövde. Hon var dessutom en familjeflicka som kunde accepteras av Carls familj”
Det blev så småningom fem barn: Ulf 1918-84, Kerstin 1920-2009, Egil 1921-,Vidar1924-69 och Torgil 1925-2003;
LB kompletterar fortlöpande sin framställning med intervjuer och personliga berättelser. I detta kapitel således en intervju med sonen Egil Malmström och en med barnbarnet Bodil Malmsten.
4.Möblerna ss 129- 268
Detta långa kapitel är tyngdpunkten där möbeltillkomsten skildras allt från dem till Stockholms stadshus till ebenisten i Eskilstuna,
5.Skolorna
CM skapade tre skolor
– Olofsskolan, en grundskola
– Malmstens verkstadsskola (nu Carl Malmstens Furniture Studies)
och främst:
Capellagården en skolby, efter förebild av John Ruskins hantverksby The Guild of Saint George
”Vid en ålder när vi vanliga människor normalt har dragit oss tillbaka från yrkeslivet, då startade Carl sitt sista stora skolprojekt, då skapar han Capellagården. I en gammal gård på Öland ligger nu den skola som ännu bevarar Carls anda.”
6.Elev hos Carl Malmsten
Här berättar en av de första eleverna på Capellagården Carl-Göran Alneng sina minnen från utbildningen på Capellagården, och reflekterar över vad den betytt för honom, och vad CM betytt för svensk möbelformgivning och ”industrial design”.
7.Malmsten i dag
8. En fråga
”Hur har det gått för CM:s stora uppdrag?
—
Snälla ni Carl Malmsten är inne!”
Det har för mig framför allt varit intressant att följa Carl Malmstens bana
under större delen av 1900-talet – hans inflytande och inspiration, men även,
alltsedan Stockholmsutställningen 1930,
kamp mot funktionalismen.
Carl-Göran Alnäng citerar Gustaf Näsströms yttrande om Carl
vid Liljevalchsutställningen Rot och Krona 1969:
(Som kan passa som sammanfattning av CM:s gärning)
”Hans gärning tvärs genom mer än ett halvsekel är en enda hymn till vårt kulturarv med dess inslag av Linnés blomsterkärlek, Love Almqvists naturromantik, Geijers strama herrgårdsanda, Hazelius´ bondesvärmeri, men också av Carl Larssons muntert stojande hemidyll”
Jag ser fram emot utställningen Carl Malmsten – formgivare och pedagog på Valdemarudde i höst!
Fredag/lördag firades de sedvanliga Vikendagarna.
På lördagen var det full kommers
Optimistjollarna sjösattes
Det var premiär för Vikenloppet
Målet
Målgång
Grannens barnbarnsbarns pappa Anders på väg
Alltmedan jollarna och brädseglarna hade uppvisning!
Dessutom hade Skånska Husarsextetten konsert
MEN
Det missade jag…
Torsdag-fredag har jag sett de två första avsnitten av denna tyska TV-serie
Verkligen BRA!
Nu avvaktar jag med spänning 18.15 nästa torsdag.
Romeo och Julia i ÖstBerlin på 80-talet.
