Sedan halvtannat år tillbaka har det, när det blåser ”lagom”,
blivit allt vanligare med vindsurfare.
För det mesta är de två-tre stycken men i söndags var det ett helt ”läger”
Men så på måndagen,
var det ju måndag och i det närmaste vindstilla.
STILLA
även vid badbryggan!
Lagom för en liten simtur för att hålla kunnigheten vid liv.
Tiden går, nu fylls det 16!
Inte bara Erik utan även Ida installerar sig i höst som studerande vid
Tekniska högskolan i Lund
SÅ
NU blir Oskar fungerande storebror i Eskilstuna!
Han går i Eriks fotspår och börjar till hösten i
Europeiska skolan i Strängnäs.
(Kemi/Fysikprogrammet)
(och så har han lagt till LATIN…)
Vi önskar honom lycka till med studierna för LIFVET!
Dvs ur: En Bukett Världslyrik
Det är ju inalles 25 dikter som Johannes Edfelt har valt 1957
Den tionde dikten är av William Shakespeare och heter
Tiden
Som våg mot strandens stenar slå
vårt livs minuter ila mot sitt slut,
i ständig ström de tränga idogt på
och maka undan dem som gå förut.
Födelsens stjärna i sim fulla sfär
till mognad hunnen når sitt krön och dör,
krokeggad skugga på dess ljuskrets tär,
och Tiden själv sin gåva grymt förstör.
Så mejar Tiden vårens blomsterfång,
i unga pannor ristar han sitt spår,
förtär det liv som spirar blott en gång,
och intet upprätt för hans lie står.
Och ändå skall min dikt stå oböjd kvar
och vittna om hur värd dess pris du var.
Översättningen är gjord av Erik Blomberg
Originalet på engelska:
Sonnets LX: Like as the waves make towards the pebbl’d shore
Like as the waves make towards the pebbl’d shore,
So do our minutes hasten to their end;
Each changing place with that which goes before,
In sequent toil all forwards do contend.
Nativity, once in the main of light,
Crawls to maturity, wherewith being crown’d,
Crooked eclipses ’gainst his glory fight,
And Time that gave doth now his gift confound.
Time doth transfix the flourish set on youth
And delves the parallels in beauty’s brow,
Feeds on the rarities of nature’s truth,
And nothing stands but for his scythe to mow:
And yet to times in hope my verse shall stand,
Praising thy worth, despite his cruel hand.
När jag gick i gymnasiet talade våra lärare hela tiden om Hjalmar Söderbergs ypperliga svenska – det var det ideal vi skulle eftersträva ! Något av HS blev det då för min del dock aldrig läst.
Doktor Glas var ju en stor läsupplevelse.
Den här drygt 100-sidiga lilla volymen kom ut 1885.
Den är förmodligen något den gamle köpt på rea och som jag nu tagit mig an som kvällslitteratur i högsommarvärmen.
Redan Fredrik Böök blev entusiastisk (Se recension på baksidan ovan) :
” Den lilla samling Historietter, som Hjalmar Söderberg gav ut 1898,
kan med fullt fog kallas utsökt.”
Ex:
Novellen Duggregnets inledning:
Åter är det höst och mörka dagar, och solen gömmer sig i rymdens skummaste vrå, för att ingen skall se hur blek och åldrad och tärd hon blivit denna sista tid. Men medan blåsten visslar i fönsterspringorna och regnet porlar i takrännan och en våt hund tjuter framför en stängd port därnere på gatan, och innan höstens första brasa ännu brunnit ned i vår kakelugn, vill jag berätta er en saga om duggregnet.
Eller:
Ur Historieläraren:
Det är en tidig skymning, det är vinterskymning. Det snöar vått och det regnar, och den ena krokiga, svarta siluetten efter den andra glider i middagstimmens oroliga brådska förbi kaféets stora gråblanka ruta, liksom en gång för länge sedan de fantastiska gestalterna i barnkammarens hemgjorda skuggspel av en osynlig hand fördes fram och åter över ett oljat silkespapper.
De 20 små essäerna är bara på 2-3 pocketsidor var,
men vilket mästerverk!
Kvällsbads-scenario 25/7 efter 6 mm regn!
Vågorna klucka mot strand…
OCH
18.45 26/7 – Oslobåten on time
Sommarmusiken skulle denna tisdag vara i Väsby.
Vi kom dit kl 19.00 och fortfarande arbetades det ivrigt på renoveringen!
Konserten var i Väsby prästgårdspark
Först blev vi bjudna på kaffe och superstora specialbeställda wienerbröd.
Det var Wienerafton med Torsten Östergrens ensemble och Annika Fransson sopran.
De spelade under en timme en intressant blandning med wienermusik
med bl.a. Schrammel, Robert Stoltz och Johan Strauss d.y.
Annika F. avslutade med Lehars Meine Lippen sie küssen so heiß
Allt medan den ena lyxkryssaren efter den andra passerade i sundet,
firades(?) på Strandsidan att jag blivit ett år äldre.
Det var inte bara vi som njöt av den underbara sommarkvällen.
Det sextonde födelsedags”barnet” är ju jag själv!
Jag har, efter gråstarrsoperationen satsat på en substantiell födelsedagspresent:
Jag har beställt mina första professionella glasögon,
och det med progressiva linser!
Inte bara sommaren framskrider…
Jag har inköpt en ny vattenspridare som får göra jobbet medan jag lättjefullt läser vidare:
Nr 2/8 halvlästa nu färdigläst:
Den stora omvälvningen i svensk historia:
vikingatågen, missionen och det svenska rikets uppkomst
I mina tafatta försök att reda upp bland gamla bokhögar hittade jag den här , en ALDUS-bok från 1959.
ALDUS MANUTIUS 1449-1515 som givit namn åt Aldus-böckerna var renässansens ledande boktryckare i Venedig och en av den antikinspirerade humanismens banbrytare i Italien. Han kan betraktas som den moderna bokproduktionens fader, den förste som genom popularisering av innehållet och en billigare produktion sökte göra boken åtkomlig för en bredare allmänhet. Även ifråga om bokens utformning var han banbrytande han införde ett nytt antikvasnitt, medievalen, som särskilt lämpade sig för tätare satsytor och för det behändiga av Aldus lanserade oktavformatet. Som boktryckarmärke använde Aldus Manutius ett ankare kring vilket slingrar sig en delfin.
Liksom Lönnroth går Palme noggrant tillväga:
Kapitelrubriker:
Den storpolitiska bakgrunden
De kristna kyrkorna
Den gamla religionen
Människorna inför religionsskiftet
Ansgarmissionen
Missionsårhundradets krönika
Missionärerna i legenden
Mäster Adam berättar
Runstenarnas vittnesbörd
Fynden som vägrar tala
Vilken väg kom kristendomen?
Guds myntmästare och peterspenningen
Kristendomens genombrott i Sverige
I am still confused but on a
much higher level
Nu har alla ”måsten” för sommaren 2013 avverkats.
SÅ
Nu hoppas jag verkligen att jag kommer att kunna genomföra mitt läsprojekt.
Jag har nu nosat på både det ena och det andra…
Inräknat sommarföljetongen är jag i färd med att parallellt läsa 8 olika böcker….
Sedan har jag föresatt mig att före augusti månads utgång ha läst:
Den bok jag senast införskaffade, Jonas Kaufmann ”Meinen die wirklich mich”, min första bok på tyska, läste jag ut SWISCH! Musikjournalisten Thomas Voigt har verkligen lyckats, på 166 sidor med rikligt med bilder, sammanfatta JK:s karriär och Wunderbarkeit.
Han har gjort intervjuer med åtskilliga i branschen, som återges, som t.ex. med Placido Domingo som inleder boken.
Sedan kommer en skildring av Jonas´debut och dundersuccé som Alfredo Germont i La Traviata på Metropolitan den 4 februari 2006.
I kapitlet ”Eine ganz normale Kindheit”, skildras hans väg till och utbildning vid Hochschule für Musik und Theater München.
Han var tydligen en riktig spelevink i skolan i 15-16 årsåldern, blev relegerad och kuggad för bristande allvar med studierna i klassisk grekiska…
Även sedan han börjat sina studier på Musikhögskolan gjorde han inget ambitiöst intryck. Helmut Deutsch, hans nuvarande hyllade ackompanjör vid Liederaftnar, ” beschreibt ihn als ”lässigen Luftikus”, als einen leichtlebigen Typen, der sich keine unnötigen Mühen auflädt und das Leben zu genießen weiss.
Alla de av mig kända stegen i hans utveckling till dagens mest firade tenor i alla fack, hans seriösa strävan att nå fulländning, berättas ingående med talrika intervjuer med fackfolk och kollegor om hur det gått till.
Det är tack vare att boken varit så fängslande som jag läst den så fort! Dessutom har mitt tyska ordförråd väsentligen utvidgats och moderniserats ex:
auf Anhieb = med ens
büffeln = plugga
Fröliche Frechdachs = ung lässigen Luftikus….
Gassenhauern = slagdänga
heikel = känslig, ömtålig
Kandare = Stångbetsel ( man skulle JK kandaren…)
knifflig = knepig
Kumpel = kompis
muckmäuschenstill = står inte i lexikon, ung moltyst(?)