Nobel forts

Hela dagen igår ägnade jag åt Nobelprisutdelningen. Efter förmiddagens Fredsprisutdelning i Oslo var det ju dags för de återstående i Konserthuset i Stockholm.

Det är väldigt intressant att höra presentationerna VARFÖR de olika pristagarna belönas. Dessutom fick vi inledningsvis  höra Nobelstiftelsens ordförande Marcus Storch berätta  om de  fem  förutsättningar  som gjorde Alfred Nobel till en så  framåtblickande donator.
Sedan är det ju alltid spännande att följa ”Årets fest” från parkettplats:

Mäktigt!

Efter att ha lagat mat för helgen och tagit mig en uppfriskande promenad längs stranden i 13-15 sek/m bänkade jag mig framför Tv:n för att se prisceremonin från Oslo. De senaste åren har Fredsprisutdelningen varit  den för mig mest givande.

I år var det bättre än någonsin! 

Både Nobelkommitténs ordförande Torbjörn Jaglands inledande tal där han  bl.a. sade:
”Alla med medkänsla för barn och kvinnor som blir misshandlade och dödade; alla med tro på att det finns en framtid utan våld och krig hyllar er i dag i respekt för den vilja till handling  ni representerar”

 OCH

de tre belönade kvinnornas,  människorättsaktivisten Tawakul Karman från Jemen, den liberiske fredsaktivisten Leymah Gbowee och Liberias president Ellen Johnson-Sirleaf, tacktal gjorde stort intryck. Inledningsvis satt de litet passivt, de två från Liberia allvarliga, unga Karman (32) flickaktigt leende

MEN
När de kom upp i talarstolen visade de var och en på sitt sätt upp en magnifik pondus och glöd för kvinnors rätt till fred och jämlikhet  och utbildning. Tawakul Karmans flickaktighet var som bortblåst och hon talade, på arabiska, sig varm för  en fredlig revolution med införande av en humanitär korruptionsfri demokrati för alla folk i synnerhet för de i arabvärlden. Hon uttryckte sin tacksamhet över att hon genom att tilldelas fredspriset fått tillgång till en estrad för sitt budskap som når ut globalt 

Tak

Igår lämnade jag in bilen för att få på vinterdäcken. Jag var således tvungen att vandrande ta mig hem genom byn. Då observerade jag denna dam som hackade sönder vass.
Även hon hade råkat ut för att vasstaket under stormen hade blivit tilltufsat
(Klicka på bilden så kan man observera den vassbeströdda gräsmattan)
Utanför nästa hus stod en bil med firmanamn Skånetak
MEN
De var inte där för att laga, utan hade redan innan stormen lagt ett nytt tak
DOCK
finns det även uppmuntrande blickfång i trädgårdarna!

Old Singers

Old Singers skulle sjunga på Lekmannakårens möte i Vikens kyrkstuga igår så på änkegrannens inrådan infann jag mig. Jag fick mycket trevligt bordssällskap:

 Dessa tre personer hade i halkan och eftermiddagsmörkret åkt ända från Malmö!
Detta på grund av att en hustru, damen i mitten, som enbart är sommarboende i Kullabygden envisas med att även under vinterhalvåret fortsätta att vara medlem i Old Singers
Jag har ju tidigare vidarebefordrat min entusiasm för Leif Ahlbergs mästerliga och roande ledning av kören, som för kvällen verkligen var i form, både i den inledande mera sakrala delen och i den avslutande profana.
De var så medryckande så jag glömde plåta dem i sina tomteluvor!
Mellan framträdandena fick vi lyssna på kontraktsprost John Liljedahl, som berättade vad det innebär att vara just kontraktsprost!
En avslutande panoramabild på kören. Änkegrannen står framme intill flygeln just till höger om LA

Statsminister 15:Tage Erlander

Tage Erlander
1901-1984
Värmlänning och Lundensare
därför en favorit!
1914     Börjar studera vid läroverket i Karlstad
1920     Till Lund. Studier i matematik, fysik och nationalekonomi
1922     Kurator vid Värmlands nation
1928     Blir medlem i socialdemokratiska partiet
1932     Väljs in i riksdagens andra kammare
1939      Statssekreterare i socialdepartementet
1945      Ecklesiastikminister
1946      Statsminister och socialdemokratisk partiledare
1969      Avgår efter 23 år som stadsminister


1946 var jag 11 år. Jag gick i femman och hade just lärt mig stava till ecklesiastikminister!  Under hela skoltiden kändes det naturligt att den där Erlander var STATS-ministern. De gamle pratade förstås ofta om Per Albin…
1953 började jag läsa medicin i Lund och gick på min första statsministerafton.Då lärde jag känna den Tage, som resten av befolkningen först blev bekant med via Hylands hörna 1962

Jag har ju tidigare utlovat att berätta om DUG och DYG


Nu citerar jag Lärdomens Lund sid 198/344:

En gång hade O.P. Sturzenbecker i en artikel i Aftonbladet häcklat Lund studenter för deras bristande frisinne och framtidstro och kallat dem Unga gubbar. Efter ett par årtionden dyker Orvar Odds vedernamn upp på nytt, men nu med omvända förtecken. Det usurperades av studenterna själva som ett självironiskt namn på en skämttidning – Den unge gubben – utgiven av ena av  (18)80-talets lundensiska studentklubbar, Lilla diskussionsföreningen. Namnet övergick senare att bli beteckningen på den sammanslutning, som de mera radikala medlemmarna i diskussionsföreningen formerade. För Lunds studentkår kom studentklubben Den unge gubben, mera känd under förkortningen DUG, att spela samma roll som den radikala studentföreningen Verdandi i Uppsala.
—-
Formellt upplöstes DUG år 1891. Men de ledande inom kretsen fortsatte att göra sig gällande i nya sammanhang. Epilogen i DUG:s hiostoria utgjordes av en diskussion om socialismen den 14 maj 1891. Inledare var Paul Rosenius och inbjuden att delta var den socialdemokratiske politikern och journalisten från Malmö, Axel Danielsson. Detta datum har av  Lidforss betecknats som den akademiska socialismens födelsestund.
 Vad hände sedan?
JO:
Fortsatt referat från Lärdomens Lund:
I närmare kontakt med med den samtida sociala verkligheten stod föreningen Studenter och arbetare. Den bildades ursprungligen 1893, upplöstes efter kort tid men återuppstod tre år senare med nya krafter i ledningen. Idéerna till denna sammanslutning kom närmast från The Fabian society i London som med skrifter och föredrag gav spridning åt socialistiskt färgade åsikter: till den engelska gruppen hörde många intellektuella, bland annat Bernard Shaw. Samma år som Studenter och arbetare nybildades, 1896, stiftades DYG – De yngre gubbarna – en generationsförnyelse av det äldre DUG.

Tillbaka till Erlanderbiografin:

I februari 1923 konstituerades Matematiska sällskapet i Lund, en förening öppen för naturvetare av skilda slag. Tage Erlander var en av initiativtagarna. Han blev sällskapets förste ordförande och demonstrerade som sådan organisatoriska talanger.

Han valdes också till ordförande i den kutlurradikala föreninge DYG, arbetade som kurator vid Värmlands nation, engagerade sig i kår och studentpolitiken, skrev spex (sic!)och ordnade fester. Hans intresse för samhällsfrågor växte. Den blyge, lätt förläste idealisten mognade snart till en politiskt medveten socialist. Han skrapade också 1928 ihop till en fil.kand. i samhällsvetenskapliga ämnen (nationalekonomi, statistik och statskunskap) Han hade en licentiatavhandling i nationalekonomi på gång men den fullföljdes inte. 

DYG hade traditioner.Där hade Bengt Lidforss, Knut Wicksell, Östen Undén och Ernst Wigforss varit med. I DYG fick Erlander två viktiga lärdomar som han och hans vänner måste beakta, om de skulle kunna uträtta något: dels att dra en skarp gräns mot kommunismen, dels att söka kontakt med den organiserade arbetarrörelsen.

En s.k. Q-vers  i studenttidningen Lundagård, skriven av Hjalmar Gullberg porträtterar E. så här :

Det finns i kåren mången man
vars tunga går som den var smord
och som i Lund sitt rykte vann
med sitt förråd av ord…

Men hell Erlander, fast hans lans,

har spets och kan ge djupa sår, 
då i politisk vapendans
för DYG han går.
Ty den, som träder närmre , ser
att bak pinzenezen ler
en blick helt öppen, varm och mild

det är Erlanders bild

Vi som via medierna bevittnat Socialdemokraternas nuvarande ledarrekrytering kan ju inte annat än utbrista
Det var bättre förr!

PA visade sig som ofta ha ett verkligt gott omdöme:

Under valkampanjen (1946) var Per Albin på besök i Uppsala, och kopplade efter ett möte av med bland andra John Lundberg och Ragnar Edenman. Det var bland initierade känt att Per Albin önskade avgå efter andrakammarvlet 1948. De talade om möjliga efterträdare. Per Albin satt tyst medan de andra kastade fram namn efter namn: Gustav Möller, Ernst Wigforss, Per Edvin Sköld, Torsten Nilsson. Efter en god stund tog Per Albin Hansson själv till orda:” Det var intressant det här men det är konstigt att ni glömt ett namn, det viktigaste, Tage Erlander.”

Det var den 10 oktober 1946 som Erlander blev statsminister och partiledare efter PA:s plötsliga död den 6/10.

…och det gick ju bra i  23 år!

Pinsamt intermezzo

Hela veckan har gått i avkopplingens tecken. När jag var uppe på vinden för att hämta ner adventspyntet snubblade jag över en gammal deckare:  
Pinsamt intermezzo  på Bellonaklubben av Dorothy Sayers.
The Unpleasantness at the Bellona Club is a 1928 novel by Dorothy L. Sayers, her fourth featuring Lord Peter Wimsey.
Inspirerad av min omläsning av Gaudy Night  avverkade jag snabbt även denna.

Den är nummer 98 i Delfinserien , (Inga dåliga grejor!), gavs ut på svenska 1963 och kostade 4.50

Hade jag inte redan haft boken, skulle jag föredragit att läsa den på engelska – översättningen är litet ”förnumstig”. Nu så här 45 år senare lägger jag ju märke till helt andra ting t.ex.

Written after Sayers’ marriage to World War I veteran Oswald Arthur ”Mac” Fleming, the book explores the effect the ”Great War” had on its veterans. The book opens on Remembrance Day, a momentous occasion in a country where every adult had lost someone in the war. General Fentiman’s shell-shocked grandson George tells Lord Peter:
“Oh rotten as usual. Tummy all wrong and no money. What’s the damn good of it, Wimsey? A man goes and fights for his country, gets his inside gassed out, and loses his job, and all they give him is the privilege of marching past the Cenotaph once a year and paying four shillings in the pound income-tax.”

Som alltid är DS´ stil mästerlig, underfundig och elegant. Det är inte bara Volvos värde som varar…

Julmarknad på Pål Jönska gården

Änkegrannen Märta sålde lotter – Jag köpte 10 sycken – dragningen blir efter avslutad marknad
Efter två månaders VVVV  har vi hamnat i en period med riktigt busväder. Storm och regn förtog mycket av trivseln.
 Marknaden pågick mellan 13-15. Jag hade hos SMHI spanat in att det skulle regna mindre efter kl 14. I fjor när jag kom mot slutet var alla kransarna sålda – men inte i år…
Mysigast var det i glöggstugan
Där serverade hembakta kakor
Struvorna var godast!

Matiné

Efter alla strapatser med adventslunch, storm och orientering tog jag ledigt på onsdagseftermiddagen genom att på TV3 titta på Broarna i Madison County med Clintan!
Som med Pianisten visade det sig att jag TRODDE jag hade sett den, men tydligen inte HELA, utan ett avsnitt i mitten. Det var ofta så förr att den gamle och jag började titta på en film, men upptäckte vi var för trötta och gick och la´oss.

 Clint Eastwood * 31 maj 1930
En favorit alltsedan  TV-serien Rawhide!
Ljudtrailern i inledningen, som gossarne älskade, ringer fortfarande i mina öron!