Den sättpotatis jag valde var en ”byffe -variant”, dvs små och välsmakande – jag har nu glömt vad sorten hette. Att jag valde just den berodde mest på att de var dyra, så jag fick bara hälften så många,
De var himmelskt goda – rena konfekten!
Igår var det dags igen!
Vår kontakt daterar sig från en kommentar av SB på min blogg 3dje december 2008
Sedan har det inträffat en del dödsfall och andra tråkigheter
MEN
I förrgår sammanstrålade vi och samtalade sedan livligt i åtta timmar (Sic!) om våra föräldrar och morföräldrar som ju på tjugo och trettiotalet delade livserfarenheter.
Dagen till ära tar vi ett foto där födelsedagsbarnet får posera i splendid isolation. Bilden är tagen på Hamneda station, sannolikt i samband med hemresan 1945?
Klänningen var röd, en kär ”examensklänning” som mamma Eva sydde på sin elektriska Singer-symaskin från 1930.
Se även
Jag lade ju i början av juni upp en PLAN för sommarläsningen. Sedan har jag i en månad varit sysselsatt med Sommarfesten. De sista gästerna åkte hem den 6/7 – och sedan har jag endast tyat med en Statsminister – som ju inte ens var omnämnd i PLANEN.
Vi tar det från början:
Bokhandelsmedhjälpare var en fin yrkeskår som det skrevs böcker om.
En fin företrädare var min ingifte morbror Rulle.
Han hette egentligen Oscar Rudolf – född som han var 1902 den 11 oktober!
Eftersom han och min moster Elsa inte hade egna barn fick jag vid hennes död 1980 (Rulle dog redan 1977) ärva hans vidlyftiga bibliotek – som jag fortfarande sliter med att sortera!
Således denna gång på originalspråket
När jag inte är upptagen med bestyr tittar jag varje morgon efter VEM som är sommarpratare. För det mesta är det för mig okända eller ointressanta underhållare. Jag missade Mark Levengood och Henke Larsson på grund av Sommarfesten, men annars är det hittills bara fyra som jag funnit för gott att faktiskt lyssna på, senast i går Carl Bildt.
OCH
att lyssna på
Sven Bertil Taubes insjungning av ”Snurra min jord”
Jag har ju sedan ”urminnes tid”, som barnbarnen älskar att säga, i det här fallet = 39 år pysslat om mina pelargonier som om sommaren står och prunkar utanför köksdörren. Efter besöket i Norrviken 2006 har de utökats med Pratia angulata, som jag med stor möda lyckats, inte bara hålla liv i utan även, föröka.
Efter en fullkomligt underbar period med vindstilla, sol och 22-26° är det nu kallare och regnar. Jag har äntligen fått tid att redigera mina bilder de ”senaste 12 månaderna”.
Mitt liv är så händelserikt att många dokumenterade epokgörande händelser har fått stå på väntelista.
Som framgått av inlägget Åter till vardagen startade jag redan i fjor ”upprensningen” efter vårt 55-åriga liv tillsammans.
Vi träffades ju 1954. Det kommersiella livet började så småningom komma igång. Världskrigets segrare U.S.A. blev tongivande när det gällde mode och livsstil. Unikaboxen ersattes med BAGen.
Den gamle var för övrigt väldigt förtjust i väskor av alla slag.
I onsdags hade vi beslutat oss för att ta tillfället i akt att åhöra Arne Tellefsen och Roland Pöntinen spela i Vikens kyrka. Det var utsålt. Man samlade sig förväntansfullt i de i år för första gången numrerade bänkarna.
George Sand använde Ole Bull som modell i romanen Malgré tout, och Henrik Ibsen använde flera av Bulls egenskaper i äventyraren Peer Gynt, t.ex. när Peer skapar drömlandet Gyntiana.
Alltsedan Farfars begravning, då han ännu inte var fyllda 7 år, tar han numera till orda med reflexioner över lifvet vid våra släktsammankomster.