Våra Nimrod: den unge

Jag har ju tidigare berättat om att vi har en härstamning som jägare
Här en bild, troligen från 40-talet, där pappa Calle, Antons morfar,  i mitten som ledare för ett jaktlag på Hjelmshult, som väl står i begrepp att ge sig ut. Det stora viltet där och då var rådjur, men mest harar och fasan och en och annan räv.
Vi har ju orienterat i 35 år
Det var väl först för ”en femtan år sedan” som de första tecknen på vildsvin började dyka upp
OCH
Nu äro de legio
T.ex häromdagen när vi rekade på Kullaberg iakttog vi ett bökande,
där vi strax genom litet spanande kunde avslöja förövaren.
Så det är dags att jägargenerna ger sig till känna!
Barnbarnet Anton i Blekinge

Årets shoppingresa

Häromdagen var det dags för årets proviantering på vårt köpcentrum Väla. Det mest angelägna inköpet var ett nytt vädringsställ – det gamla hade dignat under min från vinden nedtagna avlagda garderob.

Det är det tredje vädringsstället sedan äktenskapets ingående. Det första köpte den gamle av en kringresande man från Gnosjö , som en dag 1961 –  när den gamle var hemma och tentamensläste samtidigt som han var barnvakt – ringde på dörren och offererade ett stabilt, i trä.
Det höll så så vitt jag minns så länge att det skattade åt förgängelsen (kunde förmodligen eldas upp), sedan vi 1971 flyttat in i huset i Viken.

Tvåan, som nu dignat ner och förpassats till deponin, inköpte den gamle – troligen hos Clas Ohlsson, varför jag begav mig dit. Jag gick långsamt runt bland alla märkliga förnödenheter – men inga vädringsställ.

Jag fick fråga en tjänsvillig ung man som upplyste mig om att jag skulle vända mig till Servicedisken.

Den låg vid ingången, så det var att återgå till utgångspunkten.
Damen vid disken bläddrade i katalogen, tog hissen ned till lagret, et Voilà,:
Det fick plats i bilen…
När jag ändå kostat på mig resan köpte jag även:
 – mascara
 – nya Eccoskor (de först inköpta ”sportiga varianten” led sotdöden i somras!)
 Nu
är jag rustad för påskutflykt!

Rekognoscering

På grund av vårt hektiska vårprogram har vi insett nödvändigheten av att i god tid planera vår veteranorientering den 18 maj. Dagen var litet dyster – dock positivt  att det åtmintone var relativt vindstilla.

Kullabergs natur är alltid spännande
vare sig den går i brunt
ELLER
grönt
OCH
Vitsipporna står bara och väntar på litet solsken!

Hektiskt

Ingen rast, ingen ro. Nu när äntligen våren kommit igång händer det ju så mycket att jag inte hinner ifatt med bloggen!

DOCK
Bättre sent än aldrig:

Söndagen 27/3 2011
När närmste grannen och jag återsåg varandra efter en LÅÅÅNG vinter visade det sig att han numera bär skägg!
Vår  ”norra”grannfru (damen längst till vänster) träffade jag några timmar senare i kyrkan
Häftet mannen i bänken framför studerar delades ut:

 Tillsammans njöt vi av ”den femte evangelisten”

Das Lesen XV

Senast jag kostade på mig en överblick över mitt läsande var i december. Då började jag med En osalig ande och stadsministrarna och där tycks jag ha ”fastnat”….

MEN
ändå inte!
I små klunkar har jag insupit skönhet:

Jag hade ju för avsikt att ge mig i kast med den våren 2009. Jag blev ju snabbt varse att det är en bok man inte sträckläser, den är fylld med svindlande vackra bilder men intellektuellt krävande!


Umberto Eco går metodiskt fram, startar med ”Det estetiska idealet i antikens Grekland”. Han kommenterar bilderna sparsamt, hänvisar till långa citat från världslitteraturen som t.ex redan på de två första sidorna i första kapitlet:
 – Helenas oemotståndliga skönhet Homeros (700-600-talet f.Kr) Iliaden III 156-165
 – Konst och sanning  Platon  (400-300 f.Kr) Staten,X
 – Klassicism Johann Joachim Winckelmann Gedanken über die Nachahmung der Griechischen Werke in den Malerey und BildhauerKunst

 – Kalón är det som behagar Theognis (500-400-talet f-Kr) Elegier,I,17-18

 – Det sköna vi älska alltid Euripides  (400talet f.Kr) Backanterna 880-884
Eftersom jag då fortfarande strävade med Europas ungtid blev det kaka på kaka…
MEN
Så sakteliga, så sakteliga (man klarar inte många sidor per kväll) har jag nu avverkat 142/428 sid

Synden i Mölle

I min kombinerade strävan att läsa alla gamla understreckare, planera årets kulturutflykt och kartlägga tiden 1900-1914, har jag hittat en pärla:

Understreckare 17 juni 2007

 Tysk läsövning:
Wilhelm II. wurde am 27. Januar 1859 als ältester Sohn von Kronprinz Friedrich Wilhelm, dem späteren Kaiser Friedrichs III. und seiner Gemahlin, Kaiserin Viktoria, in Potsdam geboren. Der Enkel Kaiser Wilhelm I. besuchte das Gymnasium im Nordhessischen Kassel, 1881 heiratete er Prinzessin Auguste Viktoria von Schleswig-Holstein-Sonderburg-Augustenburg, 1888 übernahm er die Krone von seinem Vater Kaiser Friedrich III., der nach nur 99tägiger Regierungszeit infolge eines Kehlkopfkrebses verstarb.
——
Die Regierungszeit Wilhelms II. endete mit der zu erwartenden Niederlage Deutschlands im Ersten Weltkrieg. Am 09. November 1918 dankte er als Kaiser ab, am 28. November 1918 erklärte er aus dem holländischen Exil seinen immer währenden Thronverzicht. Versuche der Siegermächte Wilhelm II. in ihre Gewalt zu bekommen und in einem Schauprozess als Kriegsverbrecher zu diffarmieren scheiterten am hartnäckigen Widerstand der niederländischen Regierung. Mit ihrem Mut und ihrer Anständigkeit ersparten die Holländer so nicht nur dem Hause Hohenzollern sondern im Grunde allen Deutschen eine weitere tiefe Demütigung durch die perfide Willkür der Siegermächte. 1941 verstarb Wilhelm II. in seinem holländischen Exil in Dorn.

Nu är jag ute och cyklar!

Om man klickar på bilden blir den litet större!
Vädret är ju förtjusande…
Vårtecknen står som spön i backen:
De första optimistjollarna har lättat ankar.

Det blåser dock litet snålt nere vid stranden, men inne i strandskogen var det gott om picknickare.
MEN

Denne man stod med huvudet nere i buskaget
Vad kan han månne plocka?
Det visade sig att han matade myror med överbliven massäck.

Vi konstaterade att stacken innehöll Röd skogsmyra.
Vi förde därefter ett intressant samtal om våra övriga myrerfarenheter.

KASAM

Någon gång i mitten av 1980-talet blev jag i egenskap av skolöverläkare* av salig Skolöverstyrelsens skolöverläkare Annika Strandell kallad till studiedagar i Sigtuna. Hon hade inbjudit Aaron Antonovsky som talade om Salutogenes och Sense of coherence (=KASAM på svenska = Känsla av sammanhang)


”When others decide everything for us-when they set the task, formulate the rules, and manage the outcome-and we have no say in the matter, we are reduced to objects. A world thus experienced as being indifferent to what we do comes to be seen as a world devoid of meaning.” 
Aron Antonovsky

”A world devoid of meaning.”
Ack huru många unga människor i Sverige som lämnas ensamma i en sådan värld!
* Som framgår av länken på AA  är  Sense of coherance en viktig pusselbit när det gäller salutogenes!

Redan när jag var ung medicine studerande och läste Läkartidningen kom jag i kontakt med företeelsen genom en artikel därstädes av Clarence Blomquist

Han skrev således redan ca 1957: 
”I Sverige är det svårt att vara psykoanalytiker, för svenska människor har ingen livsåskådning…”¨

Den här boken köpte jag enligt en anteckning på försättsbladet 1976
MEN
Jag har skam till sägandes aldrig läst den
Det är kanske dags nu…

.

En som hade KASAM var WC:
“Every day you may make progress. Every step may be fruitful. Yet there will stretch out before you an everlengthening, ever-ascending, ever-improving path. You know you will never get to the end of the journey. But this, so far from discouraging, only adds to the joy and glory of the climb.”
Sir Winston Churchill