Födelsedagsbarn 19

Nu har jag blivit stur:
Jag har börjat skolan
Men det är klart, än får jag äta upp en julgröt, (som Farfar brukade säga, och hans Far före honom…..)

Har den äran på den sjunde födelsedagen!

Här följer ett dagsfärskt reportage från den stora dagen:

6.59
7.05
Mamma hade uppdaterat tröjan.
7.49
Det är noga med apparitionen…
7.53
Det var minusgrader ute så jag måste ha både mössa, vantar och halsduk på väg till skolan!
14.50
Jag har kommit hem från skolan och provar mina nya gymnastikskor.
15.36
Födelsedagar FÅR man spela dator även på eftermiddagen…
Hatten är EGENTLIGEN en 8-årshatt.
15.55
Det kom fler gratulanter med presenter
16.01 hade vi Kakorgie
(= päronkaka, kladdkaka samt morotskaka med glasyr)
16.31
Sista (?) presenten öppnas = en jordglob med djur
18.55
Det var ju inte sista presenten! Nu kom morfar och uppvaktade.
19.18
Dagen avslutades med självvald måltid: PIZZA!
På grund av pappas sena ankomst åts den dessutom efter normal läggdags…
Men i morgon är åter en vanlig dag.

Mitt nya liv:3

Som ensam fastighetsägare måste jag stå för skötseln på egen hand. De plankor som måste ersättas är inköpta, men skall först målas!
Sagt och gjort:
Försedd med lapp på vilken färg som skall användas äntrar jag Färghandeln i Höganäs.

OCH
De har en exakt likadan dörr som fanns på Huldts Sportaffär!

Sedan blir jag informerad om att jag måste
1. Grunda med Visir

2. Måla en andra gång med DemiDekk
3. Måla en tredje gång med DemiDekk.
Nu vart det klart!

Meditationer

Den gamles plötsliga frånfälle förändrade i juli i ett slag mitt läsande. Jag kände inte för att borra mig ner i stora informativa eller djuplodande volymer. I mitt sökande efter kvalitetsläsande som kunde åtnjutas i små portioner fann jag ju Göran Schildts I Odyssevs kölvatten.

Den väl avverkad hittade jag så ovanstående ”Filosofiska bilderbok” av Lars Gustafsson. Den gavs ut 2000, jag har nog haft den i bokhyllan sedan 2002-3. Nu plötsligt var det PRECIS vad jag kände för en liten stund innan insomnandet.
Att jag inte vid inköpet lyckades få flyt i läsandet, men nu snabbt njöt av hans ”Mediterande”, hör nog ihop med att jag sedan dess både läst och åhört Brian Magee.

När jag nu skall skriva en recension är det omöjligt att fullständigt redogöra för innehållet.

Boken är indelad i 13 essäer med rubrikerna:
Om sinnlig kunskap
Portugisiska gåtan
Extraterrestrials
Om egenkärlek
Ett försvar för toleransen
Tidens återkomst
Porslinshunden
Hur skall de levande tala till de döda
Narren som navigatinshjälpmedel
Framtiden – det förflutnas museum
Vad är en människa?
Stories
Tänka det otänkbara.

Lars Gustafsson är filosof av facket, samtidigt ju en lysande skribent och med en räv bakom örat. Den första essän ”Om sinnlig kunskap” börjar med frågan Vad är kunskap?. Sedan använder han sig av ortodoxt filosofiskt utredande med olika alternativ som förkastas eller bekräftas, för att slutligen konstatera att när det gäller vad han kallar den ”erotiska” kunskapen, inte mycket finns resonerat kring.
Citat: ”Det kan möjligen bero på att särskilt äldre filosofer ofta förefaller ha varit celibatära tråkmånsar (som Leibniz, Spinoza och Descartes)….”
12 av essäerna är korta 4-10 sidor.
En, Tidens återkomst, är ett undantag. Den omfattar 16 sidor och är samtidigt den mest intressanta.


Klicka på bilden för at läsa texten

Via Henri Bergson, som enl LG. fått en renässans via den teoretiska fysiken, för han sedan en diskussion om tidens natur:

Ilya Prigogines och Isabelle Stengers nya bok Tidsparadoxen (eng.Order out ef Chaos) försöker en syntes mellan kaosteori och kvantumteori med mycket vittgående konsekvenser, av vilka en är att Bergsons tid mera liknar den verkliga tiden än den klassiska mekanikens irreversibla tid.”

Avslutningsvis återgår LG till Borges:

Och dock, och dock… Tid är den substans jag är gjord utav. Tid är en flod som sveper mig med sig, men jag är floden; den är en tiger som förstör mig, men jag är tigern; den är en eld som förtär mig, men jag är elden. Världen är, olyckligtvis, verklig; jag är, olyckligtvis, Borges.

En underbar bok att ofta återkomma till, särskilt för en nybliven änka.
...och för varje gång, visserligen vara still confused,but on a higher level!

Sagan och myten

Jag strävar städse att beta av mina berg av olästa understreckare i SvD.
Vad skiljer myter och saga?

Först läste jag understreckaren: Många vägar till myternas mystik. Den gjorde mig inte mycket klokare. Sedan läste jag Sagan om den mytiska kärleken och blev litet klokare.
Slutligen inhämtade jag visdom från På jakt efter tänkandets villkor som tar upp Levi Strauss´tänkande med anledning av hans 100-årsdag 2008-11-28!

Understreckaren är skriven av Christina Schmidt som 2007 disputerade på ­avhandlingen:
”Nostalgisk längtan och iskallt förnuft. Claude Lévi-Strauss som civilisationskritiker”

Hon intervjuade honom i hans hem 2006:

Oväntat var bara det varma, inåtvända leendet. Det var helt motsatt hans texters strama och klassiska språk, som förmedlar kyla. Det kontrasterade också mot den reserverade framtoning, som bland annat Simone de Beauvoir vittnat om. Hon tog sin licentiatexamen samtidigt med Lévi-Strauss och har berättat om det lustiga intryck han gjorde då han med död min höll sin provföreläsning om passionernas vansinne.

Diverse citat:

-Vi kan ingenting annat göra än att acceptera att resultatet av alla våra mödor en dag kommer att vara spårlöst försvunna.

-Med stöd hos Jean-Jacques Rousseau menar han att dessa övergångar blev möjliga på grund av människans förmåga till medlidande.

– Medlidandet var, påpekar Lévi-Strauss, för Rousseau en inneboende förmåga, och musiken den bästa vägen att tillbakavisa den cartesianska motsättningen mellan det materiella och det sinnliga, kropp och själ. Via Arthur Schopenhauer kom även Richard Wagner fram till samma insikt.

Fan tro´t sa Rellingen

Fynd

Det är ju dags att avyttra vårt torp. Inför denna begivenhet genomsöker jag nu skrivbord och chiffonjéer efter minnessaker och finner så bl.a. detta vykort
Så vänder man på bladet och vad hittar man väl där:
Det är avstämplat 4.8.53 i Salerno.
Intressant iakttagelse: På gamla vykort kan man alltid LÄSA poststämpeln!

Texten lyder:
Kära moster och morbror! Jag har nu en svag misstanke att ni är eller kommer att vara i Småland lagom att mottaga detta prov på vad Florens muséer har att bjuda. Men färgerna saknas och de är det tjusigaste. Röd soffa, vitt lakan, grönt draperi. Utsökt! Är nu i Sorrento på väg till Pompeji.

På vykortet upplyser den tryckta texten FIRENZE Galleria Uffizi Venere col cagnolino (Tiziano)

Kyrklig söndag


Först tittade jag på Nyhetsmorgon där man samtalade om det stundande kyrkovalet: Eländes Elände – BARA 12,5 % som röstar.
Sedan cyklade jag till vår vallokal – Samlingssalen i kyrkstugan (Förra gången jag var där var på minnesstunden efter den gamles begravning…)
Och där var knökfullt – jag fick köa i 15 minuter för att avleverera mina röster. Tyvärr fungerade inte blixten i kameran så det blev ingen bild.

Ni får nöja er med en där de nyanlända letar lämplig valsedel.

Kl 18.oo var det pianoafton i Vikens kyrka. Marianne Jakobs spelade på församlingens nya Bösendorferflygel ”Ur musikens lustgård” verk av W. Stenhammar, Haydn, Chopin, Liszt Messien och Debussy.
Hon är till vardags pianolärare vid musikhögskolan i Mlmö och talade mellan framförandena medryckande om tillkomsten av de olika verken.

Chopin kan tolkas på många vis…
När jag letade litet mer på Youtube fann jag nog att jag tyckte bäst om Artur Rubinsteins tolkning, och halkade då i stället in på Nocturne Op 9 Nr 2 där det fanns en inspelning med Rachmanninoff vid pianot.