månadsarkiv: augusti 2009

Årets perenn

Publicerat av
Svara

Sedan tio år väljer man årets perenn. Jag har funnit det vara en bra idé att successivt införskaffa dessa eftersom de visat sig vara både vackra, lättskötta tåliga och härdiga. Så till exempel har jag inte ångrat att jag 2004 köpte Sköldpaddsört.
Enda problemet är att den tenderar att breda ut sig på min höstanemons bekostnad…

Av de tio har jag nu sju i trägården efter att ha misslyckats med att få Röd solhatt att trivas.
I konkurrens med just höstanemon, fjärilsbuske, tomat, paprika, krikon, malört och rönnbär utnämnes härmed SKÖLDPADDSÖRT Chelone obliqua till augusti månads väst!

Mera ätligt!

Publicerat av
3

På väg till badet påminns vi om att det inte bara är rönnbärsår i år, utan även krikonår!
Själv har vi ju krikon som växer på grannens tomt, men befruktar vår gräsmatta!
Vi är inga stora marmeladätare så vi har kvar sådan från förra året – men de är goda även som smågodis…

Nattfåk

Publicerat av
Svara

Liksom när det gällde boken av Obama, kunde jag inte låta bli att beställa den här deckaren av Johan Theorin, eftersom den vecka efter vecka fanns på tio i topplistan på både adlibris och bokus.

Den är en riktig bladvändare.

Min nattsömn har inte varit helt OK – jag vaknar stadigt efter 4 1/2 och sedan 2 1/2 timme. De dagar jag läste den här boken kunde jag då inte låta bli att sticka emellan med ett eller två kapitel – vilket ju ruinerade möjligheterna att återvända till den goda ron….

MEN

Egentligen tycker jag inte det är en BRA bok.

Den har FÖR MYCKET:
Modern familj med barnomsorgsbekymmer, behov att vända storstaden ryggen, okollegialt behandlad kvinnlig polis med vänsterprassel, motsättningar mellan ”stockholmare” och urbefolkning, sägner om väderlek och onda andar, gammal ”klok gubbe”, knark , tjuveri, konstnärsskap hos utstött ensam mamma – you name it.

Större delen av boken försöker författaren måla upp en stämning av mystik och magi ,

MEN

när upplösningen kommer är den högst plausibel.

Således mycket spänning men för litet substans -åtminstone jag blir inte BERÖRD av dessa människors öde.

Slottet i haven

Publicerat av
2

Fredensborgs slott har varit ett favoritutflyktsmål. När vi för första gången som pensionärer kostat på oss resan var det en japan som ville bli avfotograferad. Han erbjöd sig i gengäld ta ett kort på oss tillsammans.

Sedan roade vi oss med att göra om det vid nästa besök.
Men nu senast var den gamle inte med – det fick bli litet barnbarn i stället…
För den yngste, Sigge, blev det tydligen sommarens stora upplevelse:
Klicka för att läsa texten!
Ombedd första skoldagen illustrera sitt sommarlov blev det den här teckningen!

Höststart

Publicerat av
1

I går var det höststart för fågelskådargänget. Efter den 15 augusti får man ju gå ut på Sandön.
Vintertid är denna ö många and- och vadararters sista tillhåll innan området fryser till, och havsörn ses tidvis sitta på stenarna.
Väl ute på Sandön erbjöds rikliga iakttagelser:
Vi identifierade duva, ejder, Kentsk tärna, kustpipare, kustsnäppa, myrspov, skarv, småskrake, storspov, strandskata, och strandpipare.

Den senare tror jag att jag lärde mig känna igen för framtiden – de sprang ivrigt ikring på sandreven med sin karakteristiska svarta halskrage.

MEN
Dagens stora upplevelse var de stora skarorna med gäss av alla de sorter som i tusental låg och guppade på vågorna för att plötsligt lyfta och fylla luftrummet.Det måste finnas en örn sa´våra ”experter” efter ett tag.
OCH
Mycket riktigt:
En havsörn identifierades. Den slog sig ned på en liten klippö- Där satt den gott och väl i 15 minuter för att slutligen, aviserad av nya gåskaskader, slutligen lyfta och lojt cirkla i fågelmassorna.
Sedan tyckte vi det var dags att uppsöka Norra Heljaröd för fika!

Uppdatering: Kolla även Erics (Fotodagbok 26/8) och Bosses versioner!

För ett år sedan…

Publicerat av
2
För ett år sedan åkte den gamle och jag ned till Lund, där han fick inopererat en pacemaker.
Jag var ganska orolig hur det skulle gå – men det visade sig ju vara lätt som en plätt – redan på eftermiddagen satt han med glaset i hand i trädgården .

Ända fram till dödsdagen den 2 juli var han sedan vitalare än på många år.

Nu fattas han mig.

Vernissage 2

Publicerat av
Svara
När klockan närmade sig 14.00 samlades alltmera folk. Jag hade bekymmer med dokumentationen eftersom det fanns små anslag om att fotografering undanbads!
Med akademisk kvart började så Peder Lamm berätta om hur han fått Timo Solins uppdrag att sammanställa utställningen.
Åsa Moberg, som jag ej lyckades få bild på, recenserade därefter sina intryck av densamma, och Timo Solins konst i allmänhet.

Hon berättade särskilt att hon lagt märke till att hans kvinnor aldrig hade skor på sig. Hon kände därför samhörighet med dem, eftersom hon själv , innan hon flyttade till Lerberget, levt i Dalarna och under 15 år inte burit skor.

Jag har skymtat i HD från och till att Åsa Moberg flyttat till Lerberget och blev nu nyfiken på henne, varför jag googlade. Sedan sadlade jag min cykel och via motionsspåret längs stranden uppsökte jag hennes nuvarande bostad. På vägen noterade jag att det ju är Bartolomeus idag – strandmalörten är redo!

Nedan: Eva Mobergs hus från väster

och från söder

Recensionen i HD inflöt 15 augusti

På vernissage

Publicerat av
2

När jag efter att de sista begravningsgästerna åkt hem häromveckan, sorterade min post upptäckte jag att vi som medlemmar i Höganäs museum var inbjudna till

Vernissage kl 13.00 lördagen den 8 augusti
för en utställning av skulptören mm Timo Solin.

den gamle var inte särskilt road av den sortens begivenheter – men eftersom man lockade med introduktion både av Peder Lamm och Åsa Moberg tänkte jag: Okey då.
Jag infann mig en kvart efter ett. Det var ännu inte så många besökare. Det var mycket varmt varför jag sökte mig ut på gården, till Åke Holm.
Jag försökte få en bild där jag fick med både honom och någon av Timo Solins statyer – men det var svårt.

Jag slog mig istället ned bredvid denne man *-28. Det visade sig att han var potatisodlare i Plöninge sedan flera generationer . Han visste berätta att Åke Holms familj var mycket musikalisk och drev tidigt 1900-tal ett tivoli i Tjörröd. Han berättade också mycket livfullt hur han och skolkamraterna själva anlagt en fotbollsplan i Väsby.
De enda potatissorter som farfadern godkände var Early Puritan och King Edward…

Läs mera om utställningen i nästa avsnitt…

Oft denk ich….

Publicerat av
Svara

I samband med Viscontis film Döden i Venedig blev vi fascinerade av Mahlers musik. Vi har åtskilliga av hans symfonier på LP:s som vi spelade om och om i skymningen höst- och våreftermiddager
Bland det underbaraste han skrivit är Kindertotenlieder. Vi har dem i en inspelning med Kathleen Ferrier. Det är dock en femtan år sedan vi spelade den..

MEN

Nu när jag går här i sensommarvemodet klingar särskilt den fjärde i mitt huvud:

Oft denk ich sie sind nur ausgegangen!
Bald werden sie wieder nach Hause gelangen!
Der Tag ist schön! O sei nicht bang!
Sie machen nur einen weiten Gang!

Jawohl, sie sind nur ausgegangen
Und werden jetzt nach Hause gelangen!
O, sei nicht bang, der Tag is schön!
Sie machen nur den Gang zu jenen Höh’n!

Sie sind uns nur vorausgegangen
Und werden nicht wieder nach Hause gelangen!
Wir holen sie ein auf jenen Höh’n
Im Sonnenschein! Der Tag is schön auf jenen Höh’n!


Svensk översättning:
Detta är den fjärde sången. I de tidigare får man reda på att barnen dött genom en olyckshändelse.
Mamman tänker här att de nog bara gått ut på en promenad och snart skall återvända…. Magical thinking!
I sista versen ändras aus ( UT )gegangen till voraus FÖRE gegangen – de har gått före…