Hädanefter


Hädanefter blir det

Inte som vanligt

Följa den yttersta remsan av sand,
inte som vanligt sida vid sida,
hand i hand.

Bara en måne ser skuggorna glida
efter varandra tätt.
Ändlösa utkant där våg och dyning
hävdar mot stranden sin äganderätt,
havsbrus ända till gryning.

Ingenmansland och två par skor,
avtryck som spolas bort i våta
sanden, och månen gul och stor
över de tigandes gåta.

Hjalmar Gullberg

Födelsedagsbarn 17

Dagens födelsedagsbarn firar ofta i Viken. I år stiftar han närmre bekantskap med den skånska matkulturen.

Han och syster Moa är flitiga krusbärsplockare – efter mödan vankas det ju krusbärspaj!

Vi önskar honom ett härligt, trivsamt och spännande år – nästa gång randas tonår!

In i det sista

När jag nu redigerar min iPhoto är jag väldigt rädd om de sista korten på den gamle – ALLA sparas, även om de har ”dålig” kvalitet.
Som ett exempel på hans flit och vitalitet – OCH indikation på det goda vädret – har jag denna bildserie med nybetsade trädgårdsmöbler:
Dessa stolar fick sig en polishförbättring bara 6 dagar innan…

Jag upptäcker nu att trädgårdsskötsel var minst lika prioriterad som vedsysslandet…

Minnesstensvård

Yngste barnbarnet Sigge är mycket nöjd med att vi trots allt har en riktig minnessten, han är litet tveksam till det där med att strös i havet.
Nu har vi köpt och planterat fina vintergröna växter. Sedan sätter vi lökar så att det blir vackert året om.
Så ska vi plocka vackra små stenar på stranden – en från varje barnbarn som vi ska lägga ovanpå. Det ligger redan två.