Snabba cash


När Jens Lapidus´ andra bok
Aldrig fucka upp recenserades tänkte jag att det var dags att läsa hans första
Snabba cash (som ett led i HIP: den kan nu köpas som pocket!) .
Jag hade glömt uppståndelsen vid publiceringen 2006, men upptäckte när jag rensade skrivbordet att jag tydligen sparat recensionen i SvD
från den 26 juli 2006:

Jurist kom kokainet på spåren Jens Lapidus balanserar medvetet mellan fiktion och verklighet. Historien rör sig i Stockholm, i en värld av brottslighet, juggemaffia, Österåker, kriminell heder, gym, mc-gäng, chilenska knarklangare, lyxliv på överklassgods, snortande rats och wannabes i kändisträsket kring Stureplan.
En bok att TUGGA!
Den har tagit en vecka att läsa. Det är en på många sätt BRA bok – även om jag har svårt att ”knyta an” till personerna. JL beskriver mycket skickligt och trovärdigt en för de flesta ”svennar” totalt främmande värld.
Han gör det genom att återberätta tre involverade personers berättelser, deras kommentarer till ett så småningom delat projekt. Man får inledningsvis en initierad skildring av deras tillvaro – skildrat på deras respektive talspråk. Detta är mycket skickligt gjort – man tycker sig också under händelsernas gång se hur språkdräkten förändras….

JW en Norrlandspojke som drömmer om en bekymmersfri tillvaro lik den som Stureplansjetsetet, pappas rika pojkar, har;
Grabbarna i rummet var fina, ljusa killar. Rena drag, raka ryggar, rätt hållning. De visste de var pojkar som såg vassa ut. Pojkar med koll. De visste hur man klär sig, hur man för sig, hur man agerar lämpligt. De kunde knepen för att få uppmärksamhet. Få brudar. Få tillträde till livets goda – dygnet runt.

Mrado en trettiofemåring med serbiskt ursprung – kom till Sverige som treåring – ingår i den så kallade juggemaffian, men blir i början av romanen degraderad av bossen Radovan och ruvar på hämnd.
Gymmet: Serbhak. Anabolfixerat. Dörrvaktsfarm. Summa summarum:Radovanimpregnerat. Mrado hade hängt på Fitness Club i fyra år. Han älskade stället trots att maskinerna var ganska rassiga. Tillverkade av Nordic Gym – ett gammalt märke. Väggarna var inte helt rena. Ur Mrados perskektiv: spelade det ingen roll. De fria vikterna och klientelet var det som räknades

Nisch:stora killar. men inte de största tävlingsfreaken – de var inte av rätta vikret.

Nisch: killar som bryr sig om sin kropp, storlek och muskelmassa men samtidigt inser att vissa saker går före träningen. Jobb kan ha prioritet. Rätta insatserna har prioritet.. Högsta prioritet alltid Mr R.

Jorge en förortschilenare som vi möter första gången när han sitter på Österåker för kokainförsäljning:
Jorge Salinas Barrio lärde snabbt spelets regler. Numero uno sammanfattad: tjafsa aldrig. I utvecklad form kunde han den på sina fem. Säg aldrig emot. Stirra aldrig tillbaka. Sitt alltid kvar. Gola aldrig. Slutligen, ta den alltid duktigt upp i prutten – utan att gnälla. Bildligt. Livet sket på Jorge. Livet sög hästballe. Livet var tufft. Men Jorge var starkare än så, de skulle få se.

Jorge lyckas med en glamorös rymning på egen hand – men blir sviken av juggemaffian:de är rädda för att han vet för mycket…..

De har helt klart psykopatiska drag – men JL lyckas skildra dem flerdimensionellt – de har alla sina positiva, känsligare sidor. För JW och Jorge är det systrarna som vunnit deras tillgivenhet, för Mrado är dottern i ett tidigare äktenskap hans ögonsten.

Det är fascinerande att få inblick i denna värld som man vet finns – men som man känner så litet till. Någon egentlig spänning bjuder den ju ej på – eftersom man inte engagerar sig känslomässigt för figurerna – det kan ju bara gå på ett sätt.
Jag är klart intresserad av att läsa nästa bok – när den kommer i pocket….

Och lyssna på hans Sommarprogram den 27 juli!

Födelsedagsbarn 15

69
Upp och nedvända värden!
Hur man än vänder och vrider kvarstår faktum….
Ja och hon har hunnit med en del resor :
Ovanstående bild är troligen från första utlandsresan 1945 till Tivoli i København.
Klänningen känns igen från ifjor!
Systrar i Besançon
En stad som Falstaff Fakir gjort världsberömd i Lund!

Vi konstaterar just:
Besançon is located in the north-east quarter of France on the Doubs River.
It is about 325 km (215 mi) east of the national capital of Paris, 100 km (60 mi) east of Dijon in Burgundy, 125 km (75 mi) northwest of Lausanne in Switzerland, and 100 km (60 mi) southwest of Belfort in Franche-Comté. It is located at the edge of the Jura Mountains.
The city initially developed in a natural meander (or oxbow loop) of the Doubs River with a diameter of almost 1 km (3,281 ft). The flat inner loop has an elevation of about 250 m (820 ft) and is bounded to the south by a hill called Mont Saint-Étienne, which has a maximum height of 371 m (1,217ft). The city is surrounded by six other hills which range in elevation from 400 m (1,312 ft) to 500 m (1,640 ft).

Födelsepresenten, detta potatisens år, får bli ett RECEPT:

Potatis på indiskt vis: Potatis och blomkålswok.
4 personer
500 g potatis
1 litet blomkålshuvud (ca 500 g)
5 msk olja
1/2+1 tsk malen spiskummin
2-3 msk vatten
1 grön chilifrukt
1/2 tsk malen koriander
2 krm gurkmeja
2 krm torkad chilipeppar
1 tsk salt
ev nymalen svartpeppar.

1. Koka potatisen med skal. Låt den svalna.
2. Dela blomkålen i små buketter
3. Hetta upp oljan i en stor stekpanna/wok. Lägg i 1/2 tsk spiskummin och blomkålsbuketterna. Fräs under omrörning ett par minuter tills de börjar ta färg. Häll i vattnet.
4. Lägg på lock, dra pannan/woken från plattan. Låt stå med locket på i 5-10 minuter.
5. Skala potatisen och skär den i 1-2 cm breda skivor/bitar. Dela, kärna ur och finhacka chilifrukten. Blanda samman chilifrukt, 1 tsk spiskummin, koriander, gurkmeja, torkad chilipeppar, salt och svartpeppar.
6. Tillsätt potatis och kryddblandningen. Värm under omrörning i 3-4 minuter, tills potatisen är varm.

Bon appétit!

Ännu ett!

När jag letade bland helt andra gamla foton fann jag ytterligare ett från födelsedagsfirandet 7/7-73. Enstaka av de ”egentliga” gästerna skymtar här. Födelsedagen var ju en trettonårsfest och 8 barn/ungdomar bör ha varit på plats – de satt ju dock inte sedesamt och drack kaffe.
Klänningen som jag, servitrisen, har på mig finns ju fortfarande i min ägo.
Jag är väldigt glad att vi inte längre har en massa stickiga, glesa barrträd på tomten…

Födelsedagsparty 1973

Bilder från 7 juli 1973.

Anteckningen i Rulles dagbok lyder sålunda:
Vi gingo på Sundstorget 09.00. E ringde Eva om klädsel till Karls födelsekalas. Per hämtade oss kl 15.00, därefter Eva. Bjudna voro familjerna Mattsson och Eriksson. Gunilla bjöd på kaffe och tårta och förfriskningar, jordgubbar och glass ; öl och grillade revbensspjäll –

Per bilade oss och Eva hem kl 21.00


Av de 9 synliga personerna är endast Ingrid Bescher, värden Per och dåvarande gossen Rickard Mattson och mamma Bessan i livet….

Var och en sin egen Schantz

Inspirererad av ”gamla grejor” från torpet skapade jag det här stillebenet till midsommar.

Philip von Schantz var allt sedan sin debut i början av 1950-talet ständigt uppmärksammad som målare och grafiker. Under 1970-talet blev han mycket populär bland allmänheten när han gjorde bilder av bär i stora högar, samt frukter och potatis i gamla lådor och i emaljhinkar. Hans stilleben visade minsta detaljer och mycket naturtrogna framställningar, där ”vartenda bär” kunde räknas. Objekten hade han oftas odlat själv eller hittat i naturen.

När jag så Googlade på honom upptäckt jag att sommarens utställning på Tomarps Kungsgård gällde honom och hustrun Brita Rollander von Schantz.

En mycket lämplig inramning:

Philip von Schantz växte upp i Norrköping. Fadern ville helst att Philip skulle göra karriär inom det militära kavalleriet. Han antogs som officersaspirant och gick ut som kursetta. Men under tiden som han tävlar till häst, i både galopp och hinder, växte intresset för konsten fram.
Det blev konststudier istället för militär utbildning. 1951 får han ett förstapris i målarskolans tävling och året därpå vinner han åter förstapriset. Han reste till Paris och besökte Sorbonne.

Tomarp, en gammal dansk sätesgård, blev sedan Skåne blev svenskt överstelöjtnantsboställe:

Tomarps Kungsgård kom som ett av de 18 Bornholmska vederlagsgodsen i svenska kronans ägo vid freden i Köpenhamn 1660. Det överläts under några årtionden till högre svenska militärer för att 1680 bli överstelöjtnantsboställe för Norra Skånska Kavalleriregementet.

1998 tar Statens Fastighetsverk över skötseln och har renoverat huset och inrett det till konstgalleri. Paret Margareth Anderberg och Ulf-Melvin Fjellström har sedan dess ansvarat för utställningsverksamheten.
Tom(m)arp (man har svårt att komma överens om hur det ska stavas – båda varianterna förekommer på vägskyltar etc) är en perfekt miljö för en utflykt en sommardag med ”mittemellanväder”.

Det enda åskvädret var på bild!
För övrigt härskade frukt och bär –
– och FRIDEN:


Badväder

Det finns ju olika uppfattningar om vad som utgör ett lämpligt badväder.
Morgonen den 5/7 genomförde den gamle sitt primärdopp 2008 under perfekta väderleksförhållanden.
Men det var frånlandsvind och bara 17° i vattnet.
Unge(?) Herr Gustav valde litet ostadigare väder, men med pålandsvind och minst 20°s vattentemperatur.

Fredriksdal fortsättning

Min lärare i biologi på Flickläroverket Hervid Vallin grundade Sveriges enda Landskapsbotaniska trädgård.

Als einzigen botanischen Garten in Skandinavien, der Artsystematik, Blüten- und Verbreitungsbiologie, vor allem aber die Pflanzengesellschaften der Landschaft Schonen umfaßt, unterhält die Stadt Hälsingborg eine Anlage von sechs ha. fast mitten in der Stadt. Zweck und Ziel dieses Floretums ist, die Pflanzengesellschaften der Landschaft zu sammeln, für die Zukunft zu erhalten und der Öffentlichkeit Gelegenheit zu naturkundlicher Bildung und Erholung von gewissen Urbanisierungserscheinungen zu bieten. Besonderen Ausbau erfuhr in den letzten Jahren die Zusammenarbeit mit den örtlichen Schulen in Form von Lehrpfaden und Versand von lebendem Unterrichtsmaterial. Neben Schonens Wildpflanzen sind auch die wichtigsten krautartigen Nutzpflanzen vorhanden. Als artsystematische Spezialität ist die Rubus-Sammlung zu nennen, die so gut wie alle Rubi Schonens aufzuweisen hat. Mit den Anlagen wurde 1936 begonnen, d.h. daß z.B. die Waldgesellschaften noch in Entwicklung stehen, während andere, wie Staudenwiesen, Moore und Strandgesellschaften nahezu ihren Reifegrad erreicht haben. Von den Gründern sind vor allem folgende Namen hervorzuheben: Frau Gisela Trapp, Hälsingborg, als Donatorin des Areals, Professor Nils Sylvén und Phil. Dr. Hervid Vallin als Wissenschaftler. Zu den floristischen Ambitionen des botanischen Gartens gehört u.a. die Sicherung aussterbender oder bedrängter Arten einschließlich der Ackerwildpflanzen, denen ein völlig biozidfreies Refugium zur Verfügung steht.
Jag har ju bara läst om den i tidningen så vi planerade att också passa på att bese den.
Vid studiet av områdeskartan säger plötsligt den gamle :

”Harlyckesmedjan var det inte din släkting som hade? ”

Jovisst!
Men det var i helt andra riktningen så vi beslöt att gå vänstervarv genom Stadskvarteret och återkomma till högervarvet med den botaniska trädgården en senare gång.

Vi frukosterade utanför ”skolan” och gjorde därefter ett besök i Grafiska museet. Vår kära moster Ebba arbetade ju i hela sitt yrkesverksamma liv på Isacssons bokindustri – ett litet tryckeri på Bollbrogatan – så jag utböt minnen från blytypernas tid med den gladlynta personalen.

Så var vi slutligen framme vid den återuppbyggda Smedjan

Klicka för förstoring så går det att läsa!


och
Den siste Harlyckesme´n Manfred och min far var kusiner!