Nu blir inte vår Apple Blossom vackrare!
Ute är det ett bedrövligt väder. Det är nästan så man längtar efter diset och dimman i december – det blåste ju ändå inte halv storm hela tiden!
Några som trivs med klimatet är emellertid våra julrosor:
Klicka gärna på bilden för närmare studium
I början av september införskaffade jag via bokbörsen Om vänskap funnes.
Jag har ju tidigare recenserat min läsning av Pär Rådströms bok Paris – en kärleksroman
Där recenserar jag även Slas´bok Efter oss syndafloden.
Medan jag så efter nyår kommer igång med Om vänskap funnes läser jag i tidningarna att Slas är död.
På framsidan på mitt Månpocketexemplar står ett citat av Ingmar Björksténs recension i SvD: Detta är en stor roman, inte bara till omfånget.
Ja, just det.
Jag gläder mig åt att jag INTE har läst den här boken tidigare i livet. Jag är nu tillräckligt gammal för att till fullo förstå HUR stor den här “lilla” romanen är.
Eller (själv-)biografin.
Som framgår av tidigare blogginlägg skildrar den SLAS´ relation till Pär Rådström, deras tillvaro i Paris 1954, Pär Rådströms bortgång 1963 och slutligen Slas´ vänskap med sonen Niklas Rådström. Dessa avsnitt är daterade till januari 1981, då Ronald Reagan svärs in som USA.s president, just som den amerikanska gisslan i Iran flygs hem.
På Slas´oefterhärmliga sätt beskrivs allt anekdotiskt, interfolierat med hans intresse för, men samtidigt “coola” inställning till, världshändelserna .
OCH jag var med!
Jag var ju i Paris 1955 – och jag vet precis vad de talar om både Slas och Pär R när det gäller hur kalla kriget och 60-talets folkhem i Sverige på gott och ont upplevdes.
I lördags visade man, med anledninga av Slas´ bortgång ”Vem älskar Yngve Frej” en filmatisering av hans bok med samma namn med Allan Edwall i huvudrollen.
En kritiker kallar den ”en bagatell”, men liksom när det gäller Om vänskap funnes är det bara på ytan som den är banal . Underfundigt, med humor och lyhördhet skildrar S. den stilla, sorgsna livsvisdomen hos det gamla backstugefolket. Så småningom inser man vilka djupa existentiella frågor som samtidigt berörs.
Och, som t.ex. vid färdigläsningen av Om vänskap funnes, får man klart för sig, hur han med lätt hand hanterar djupa känslor som saknad och svek, kärlek och lojalitet.
Och vad som på ytan verkar vara rena stollerierna i båda böckerna, visar sig ofta vid närmare efterforskning ha klar fakticitet:
Enligt dikten Ynglingatal som skrevs omkring år 900 och som har bevarats i sin helhet i Snorre Sturlassons Heimskringla styrdes Sverige under flera hundra år av Ynglingaätten. En ätt vars stamfader var ingen mindre asaguden Frej. Enligt sagorna var det Oden som grundade Svearnas rike. Vilket skulle ha skett vid tiden för Kristi födelse. När Oden lämnade sitt jordiska liv efterträddes han i tur och ordning av gudarna Njord och dennes son Frej innan vanliga människor tog över. Naturligtvis är det ingen historiker som tror att detta är sanning. Däremot är det mycket möjligt att de senare kungarna av Ynglingaätten har varit historiska personer. De elva första kungarna har med undantag av Oden och Yngve-Frej namn som börjar med en konsonant, dessa är med största sannolikhet påhittade. De sexton sista kungarna däremot har namn som börjar med en vokal och ses därför som mer trovärdiga. Aun, Egil och Adils har man också kopplat ihop med Uppsalas tre högar.
Ja, det tar aldrig slut, ja det tar aldrig slut:
Ur Tom Carlssons anmälan
Och nu snart trettio år efter hans död har Johan Werkmäster begått en doktorsavhandling över honom (Pär Rådström. Ett författarliv. W&W), kompletterat med ett urval Låt leva sommarens svala (Norstedts).
Motiven tycks framsprungna ur hans eget liv. Hans rastlöshet är mångomvittnad. Han tycktes alltid på väg. ”Pappa hade ytterrocken på”, som Niklas Rådström skriver i romanen Månen vet inte. Och i Sun Axelssons roman Honungsvargarna möter vi honom sittande vid fönstret på Hotel Biraque i Paris. Under skilsmässa, hungrig, i väntan på pengarna som aldrig kommer. Grubblade, dyster, på flykt. Ständigt på flykt. Varifrån och vart?
Så nu blir det till att införskaffa Honungsvargarna. Månen vet inte har jag ju redan läst men I Egypten däremot får det ju också bli….
En så´n scenförändring!
Igår visade sig januari från sin bästa sida. Jag hörde i andanom Karin Juels röst sjungande Kai Gullmars:
På en byväg om våren
—-
På en byväg om våren är det lerigt och dant,
och det skvätter från bilar och skjutsar.
Men se solen den skiner ju så rasande grant,
och vägen är full utav pussar.
Där går jag med min flicka,
och glada vi blicka på spirande åkrar och gärden.
Medan vårkänslan bränner, jag verkligen känner, att jag har det skönast i världen.
På en byväg om våren är det lerigt och dant,
Karin Juel var min mammas favorit. Efter 12-slaget i radio var det ofta musik före nyheterna 12.30 Vi cyklade hem från skolan på middagsrasten 11.35-13.05 för att äta (ordet lunch hade inte slagit igenom i Skåne, och det var före skolmåltiderna!)
Mamma Eva hade radion på och ut strömmade Karins fylliga stämma.
NE: Karin Juel 1900-76, sångerska och författare. Som sångerska blev J. mycket folkkär, främst för sina tolkningar av Martin Kochs visor. Radion blev hennes särskilda forum. Hon skrev en rad underhållningsromaner, som gärna förenade sociala motiv med romantiserande drag.
Tusenskönorna prålade och bina vågade sig ut ur kupan i vårsolen!
Det blev ju dom som tog guldet i Handbolls-EM!
håhåjaja, håhåjaja, hörr va de blåser i träa ida
håhåjaja, håhåjaja, de blåser i träa idaa
håhåjaja, håhåjaja, hörr va de blåser i träa ida
håhåjaja, håhåjaja, å de blåser i träa idaaaa
hade vi anledning att sjunga igår – men det gjorde vi inte.
I stället passade vi på att se ”I sista minuten” (North by Northwest). på TCM.
Visst tyckte vi det var upphetsande första gången, men nu när man inte behöver följa med i handlingen medan man håller på att dö av spänning,
– kan vi till fullo uppskatta Hitchcocks konstnärsskap – hans foto, skönhetssinne och överraskande, kontrastrika val av miljöer :
Från Manhattan via en busshållplats in the middle of nowhere till Mt Rushmore .
The title of the film is an anomaly and a clue to the absurd, confused plot in which no one is what he/she appears to be – there is no sharply delineated N by NW on a compass – it is an improbable direction.
In Shakespeare’s tragedy Hamlet (Act II, Scene II), Hamlet is quoted as saying: ”I am but mad north-north-west: when the wind is southerly, I know a hawk from a handsaw.”
Nu kan vi snegla vid sidan av handlingen och särskilt beundrar vi Hitchcoks sinne för svindlande vacker arkitektur:
How Alfred Hitchcock and Metro-Goldwyn-Mayer put a Frank Lloyd Wright house on top of Mount Rushmore in spite of common sense, Frank Lloyd Wright and the United States Government. Sort of.
KKK
eller
Klart Kul Kuling
Kuling, kultje (sjöterm), är en beteckning på vind med styrka mellan 13,9 och 20,7 meter i sekunden – det vill säga mellan frisk bris och halv storm. Indelas i styv kuling och hård kuling.
Samtidigt som det är milt,+ 7°, blåser det rejält.
Vår stavgång fick ske i lä i Lerbergsskogen.
På vägen dit kollade vi sjövädret.
Vågorna slog över på vägbanan
Det var igår.
Här sitter jag i det inre av Småland och läser SvD!
Lilla Björka uppfördes efter arkitekten Carl Bergstens ritningar, på uppdrag av författarinnan Elin Wägner. År 1924 stod huset färdigt. Den faluröda byggnaden med vita snickerier har fått stildrag från såväl småländsk byggnadstradition som nationalromantik. 1964-65 gjordes en tillbyggnad med garage på den ena gaveln. Till fastigheten hör även en skrivarstuga, uppförd i slutet av 1930-talet, ritad av glaskonstnären Simon Gate. Vid landsvägen finns ett före detta kyrkstall som idag nyttjas som uthus. Det f.d. kyrkstallet står på ursprunglig plats och fungerade som kyrkstall för Ernatorps och Hjulatorps byar. Lilla Björka byggnadsminnesförklarades år 1996.
Bilden tagen från Erics blogg!I går slog vi nytt rekord i antalet deltagare= 30 st + 5 vandrare.
Som vanligt när det är Martin som arrangerar var det litet extra med kartan.
Endast meridianer och stigar var utsatta på den svartvita kartan, utöver närområdet intill kontrollpunkterna.
De var mest små järnekar:
– men även en gröfteknek – ingick (d.v.s.kontroll nr fyra = dikeskrök)
Vi här vid Öresunds stränder åker ju emellanåt över till Danmark och konfronteras då med en annorlunda vokabulär:
ex:
Der er en grøfteende i den modsatte kant, hvor posten står. Postplaceringen kunne beskrives med alle tre genstande: Mose, lavning, grøft, …
Våren 1957 blev vi ”tvungna” att gifta oss eftersom vi blev med lägenhet.
Några pengar till bosättning fanns ju inte.
Vi satsade på att utrusta sängkammare, kök och BADRUM – det stora vardagsrummet med parkettgolv stod tomt den första tiden.
Detta att ha EGET badkar var en ljuvlig lyx. Vi köpte badskum, ryggborste mm och badade varmbad så det stod härliga till.
På grund av vår gemensamma tendens att lägga på hullet investerade vi även i en Stathmos, personvågarnas Rolls Royce!
Stathmos tillverkning av personvågar är tydligen numera nedlagd.
Vi har i 50 år dagligen vägt oss på denna kära trotjänare.
MEN
I höstas dukade han under för en av den gamles NOGGRANNA rengöringsaktioner, föll pladask och kunde ej förmås att ändra läge.
Nu har han ersatts av en digital plebej – som envisas med att visa 4 kg MER än sin föregångare….
Det var bättre förr!
eller
Läsa,Lösa och Löpa;
Vad passar bättre än detta tema för Januari?
Visserligen lider månaden mot sitt slut –
idag har det gått 1 månad från vintersolståndet och vi har här nere fått 1 timme och 1 minut mer dagsljus –
men med den förhärskande väderlekstypen är man ganska nöjd att efter vederbörlig löprunda få krypa ner i läs- och lösfåtöljen.
I maj var jag optimist:
Efter avklarat Guldbröllop skulle här läsas och lösas så att min uppdämda hög av olästa-olösta SvD skulle krympa.
Visserligen har jag reducerat ”den gamla högen”,
MEN
Aktualitetshögen har under julens intensiva sällskapsliv antagit astronomiska proportioner!
Maj-07
Problemet är att SvD är en alltför BRA tidning.
Kulturdelen med sina korsord, Sudokon och understreckare tar som regel minst en timme att avverka.
Följ den spännande fortsättningen!
PS I morse kl 05.38 när jag spanade ut var det stjärnklart och FULLMÅNE.