månadsarkiv: juli 2007

Fiskköp

Publicerat av
5

Igår åkte vi till Mölle Fiskrökeri. Det är där man ska köpa fisk.
Den oinitierade tror att detta etablissemang återfinns i Mölle, men icke!

Det ligger i anslutning till det nya köpcentret i Tjörröd norr om Höganäs centralort, så det är ändå en bit att köra från Viken.
Därför brukar jag förse mig rejält när jag likväl är där.
Medan jag stod där i kön och väntade (jag hade nr 14 när de expedierade nr 95), mindes jag forna tider:

När vi 1957 blev lyckliga innehavare av en bostadsrätt på Kobjer i Lund, levererades fisk varje vecka av en fiskgubbe med rullebör.
Tidigt på förmiddagen varje tisdag ropade han in i trappuppgången med stentorsstämma:
Färsk fisk, färsk så den sprallar i lådan
följt av en uppräkning av vad som fanns för dagen avslutat med , rösten svek honom på slutet, i bas:
rögad ål och rögad makrill.

den gamle, då ny i Skåne, lyckades aldrig uppfatta vad som egentligen meddelades…

När vi 1966 flyttade in i Rydebäck fick vi också regelbundna fiskleveranser till köksdörren – men nu i bil.

Även denna var färsk så det sprallade i lådan!

Vid ett inköp av spättor, som inför rensningen visade uppenbara livstecken, tvingades jag av den församlade barnaskaran att ge dem ytterligare en chans:
Badkaret fylldes, en matematisk beräkning vidtogs för att tillföra salt så att Öresunds miljö på 0,9% efterliknades – och si de kvicknade och simmade glatt omkring.

Detta var kl 12.00. Vi ingick en pakt: om de fortfarande levde kl 17.00 skulle de återföras till sitt rätta element.
Det blev köttbullar till middag – och den hemvände fadern fick först ärende ner till havet!

Då är det tryggare att köpa rensad fisk. Igår hade de fin himmasill.

En rätt som alltid är”rätt” har jag funnit i vidstående häfte Matglädje med Milda III à 2 kr som gavs ut……., ja, det framgår inte, men det är ett bra tag se´n;

Currysill
Anderslövs Gästgivaregård

3/4 kg småsill eller strömming
salt
2 äpplen i tärningar
1 1/2 dl majonäs
1 1/2 dl grädde
1 -1 1/2 msk curry
skorpsmulor.

Rensa sillen och ta ut ryggbenet.Klipp av ryggfenan. Skölj den och låt den rinna av.Salta filéerna. Rulla dem med skinnsidan utåt. och lägg dem i en smord ugnssäker form.
Strö över äppeltärningarna .
Blanda majonäs, grädde och curry, smaka av.
Bred blandningen över fisken.
Sikta över skorpsmulor och stek rätten i 225 graders ugnsvärmei 20 min.
Servera currysillen kall.
Nedan ev ytterligare recept

My man

Publicerat av
1


Igår när vi lyssnade på Sture Linnérs Sommarprogram spelade han bl.a. My man sjungen av Billie Holiday till Teddy Wilsons orkester.

När jag var tonåring var jazzen ”innemusiken”. Jag försökte verkligen förstå mig på den – det var först när jag hörde Billie Holiday – som jag fick ”jungfrusilen”.

It cost me a lot
But theres one thing that Ive got
Its my man
Its my man

Cold or wet
Tired, you bet
All of this Ill soon forget
With my man

Hes not much on looks
Hes no hero out of books
But I love him
Yes, I love him

Two or three girls
Has he
That he likes as well as me
But I love him

I dont know why I should
He isnt true
He beats me, too
What can I do?

Oh, my man, I love him so
Hell never know
All my life is just a spare
But I dont care
When he takes me in his arms
The world is bright
All right

Whats the difference if I say
Ill go away
When I know Ill come back
On my knees someday

For whatever my man is
Im his forevermore

Slutligen

Publicerat av
Svara


har jag avslutat genomläsningen av Orman Pamuks (OP) Istanbul.

Samtidigt som han beskriver sin barndom får man en ingående skildring av staden under 200 år.

I boken finns över 200 foton, dels familjesnapshots, dels stadsinteriörer från skilda epoker – de tidigaste är av målningar,etsningar och teckningar.

I början berättas om Orhans tidigaste barndom:

My mother, my father, my older brother, my grandmother, my uncles and my aunts – we all lived on different floors of the same five-storey appartment block.

Då är den relativt lättläst. Sedan kommer ett parti i mitten då han uppehåller sig kring staden – hur den utvecklats fysiskt – och beskrivits av författare och konstnärer sedan början på 1800-talet.
Det osmanska – eller ottomanska, den termen använder Pamuk, väldets makt deklinerade alltmer efter slaget vid Kahlenberg utanför Wien 12 september 1683 fram till första världskriget; Kemal Atatürk tog makten 29 oktober 1923.

Kapitel 10 på sidan 81 benämnes Hüzün, the Turkish word for melancholy…
I mycket av det som OP skildrar om Istanbul återknyts till detta begrepp. Det gradvisa förfallet under 1800-talet, då staden mister alltmer av politisk och ekonomisk betydelse – samtidigt som den industriella revolutionen får Europa att blomstra – präglar människorna och inte minst byggnaderna. (OP studerade till arkitekt efter gymnasiet!)

De 37 kapitlen är väldigt olika långa. Ett av de längsta är det artonde, ss 137-154; (det var ungefär här jag tappade fart första gången jag pausade genomläsningen!)
kapitel 18 heter:
Reşat Ekrem Koçu´s Collektion of Facts and Curiosities: The Istanbul Encyclopedia.

Det är en detaljerad illustrerad redogörelse för OP:s genomläsning av farmoderns bibliotek t.ex

From Osman Gazi to Atatürk: A Panorama of Sixhundred Years of Ottoman History
och vidstående
”Koçus own strange and tragic story. His labor of love, which he´d begun ten years earlier in 1944, and which poverty had forced him to abandon in 1951 on page 1000, at volume 4, while still on the letter B…”

Fram till kapitel 29 (sid 246) beskrivs stadens och invånarnas liv som de kan utläsas av byggnaderna, ruinerna och reseskildringar och målningar av europeiska besökare.

En stor brist i boken när man läser dessa avsnitt är att det saknas en karta! (Jag hade glädje av de kartor som finns i Barbara Nadels deckare från I!)

På sid 246 återupptar OP tråden när det gäller sin egen uppväxt – adolescens – skolgång – förhållandet till den äldre brodern och föräldrarnas äktenskap.

Kapitel 35 ss 293-308 heter First Love.
B0ken avslutas med en skildring av moderns missnöje med att han inte tänker fullfölja sina universitetsstudier – hon tror att han hoppas på en framtid som bildkonstnär – vilket hon bedömer som destruktivt för hans möjligheter till ett anständigt giftemål.

The streets of Beyoglu, their dark corners, my desire to run away, my guilt – they were all blinking on and off like neon lights in my head. I knew now that tonight my mother and I would´t have our fight, that in a few minutes I would open the door and escape into the city´s consoling streets; and having walked away half the night, I´d return home and sit down at my table and capture their chemistry on paper.

´I don´t want to be an artist´, I said. ´I am going to be a writer.

Han är värd sitt nobelpris – men det skulle Kapuściński ha varit i än högre grad!
Pamuks bok tuggar man i sig – Kapuścińskis är som ett glas rhenskt vin.

När jag nu skall beställa nya böcker på nätet är det i första hand fler av Kapuścińskis penna som gäller –

och så är Sture Linnér sommarpratare idag!

Födelsedagsbarn 14

Publicerat av
Svara

är även han en Kraftkarl.

Han började svagt men har nu gått över till den starkare varianten.

Han har många strängar på sin lyra:

och hans och resten av familjens röstresurser är det inget fel på….

Vi hoppas de används att i den blygas frånvaro (det blir bättre så), uppvakta nr 14 med en liten trudelutt!
Han kommer nog att va´gla´på sin födelseda´
för nu börjas det semester!

På resa med Herodotos

Publicerat av
1


På resa med Herodotos
Ryszard Kapuściński
översättning och efterord Anders Bodegård
2004 Bonniers pocket 2007 Första svenska utgåva 2006

Vid mitt senaste besök i Hjärup fick jag ögonen på denna pocketbok. Jag hade ett minne av att jag läst en uppskattande recension i SvD och började läsa.
Sedan var jag SÅLD.

Som jag meddelat tidigare på bloggen är det en av de bästa böcker jag någonsin läst.

Detta omdöme står sig efter att jag nu slutligen har genomläst alla 290 sidorna.



Det är blandningen mellan den poetiska skildringen av naturen i de skilda miljöer RK vistas i, diskrepensen mellan tristessen och torftigheten i hans tillvaro som korrespondent för polska tidningar i Indien, Kina och Afrika och de världshistoriska händelserna i bakgrunden SAMT Kapuścińskis allmänmänskliga reflexioner varvat med referat från Herodotos Historia som är så fängslande. sid 10
Professorn talar med lugn, lågmäld och entonig röst. Med sin mörka, vaksamma blick ser hon synbart intresserat på oss genom tjocka glasögon. Hon sitter bakom en hög kateder och har framför sig hundratals unga människor av vilka flertalet inte har en aning om att Solon var stor, inte var Antigones förtvivlan kom ifrån och inte skulle kunna göra reda för på vilket sätt Themistokles fick perserna i fällan. Sanningen att säga visste vi inte ens särskilt väl var Grekland låg någonstans och att landet med det namnet hade ett så oerhört och osedvanligt förflutet att det var mödan värt att läsa om det på universitetet. Vi var barn av kriget, under krigsåren hade gymnasierna varit stängda, och fast man i större städer ibland samlats till underjordisk undervisning var de som satt i den här salen för de mesta flickor och pojkar från avlägsna byar och småstäder, varken bildade eller belästa. Året var 1951, man antogs till universitetet utan inträdesprov, det som främst räknades en till godo var vilken sorts hem man kom ifrån – barn till arbetare och bönder hade störst chans att få tentamensbok.

Persepolis i våra dagar

K. berättar att visserligen fanns Herodotos översatt till polska och hade skickats till förlaget just 1951, men manuskriptet hade fastnat någonstans i byråkratin och kunde inte passera censuren förrän 1955:
Man kan ana skälet till det långa uppehållet mellan tidpunkten då manus skickades till tryckeriet och det ögonblick då Historia låg på bokhandelsdiskarna. Det sammanfaller nämligen med tiden före Stalins död och perioden omedelbart därefter. Herodotos manuskript anlände till tryckeriet då radiostationerna i väst började tala om att Stalin var allvarligt sjuk. Man visste inga detaljer men fruktade en ny terrorvåg och föredrog att ligga lågt, inte utsätta sigt för något i onödan, inte bjuda på några förevändningar, vänta ut händelseförloppet. Stämningen var nervös. Censorerna fördubblade sin vaksamhet.

Kapuściński avslutar sina studier och får anställning på en tidning. Han längtar ut i världen.
Tillfället erbjuds plötsligt: Han skickas till Indien! Som reselitteratur av chefredaktören får han:
Vid slutet av vårt samtal där jag fick veta att jag skulle ut i världen, gick Tarlowska till sitt skåp, tog ut en bok, gav den till mig och sade:”Den här är från mig att ha med på resan.” Det var en tjock bok med hårda pärmar, klädda med väv. På framsidan stod i guldbokstäver namnet på författaren och titeln: HERODOTOS Historia

Jag läste med glödande kinder.
K. är lättläst, humoristisk, spännande och nu på sin ålders höst (boken skrevs när han var 72 år gammal), varvar han episoder från världspolitiken med anekdoter från sina resor, poetiska skildringar från världens alla hörn och inte minst reflexioner över livets mål och mening med referat från HISTORIA.

Jag har sorgligt nog inte uppmärksammat honom tidigare men när jag söker på GOOGLE finner jag att det inte bara är jag som tycker han är bra!


Salman Rushdie wrote about him: ”One Kapuściński is worth more than a thousand whimpering and fantasizing scribblers. His exceptional combination of journalism and art allows us to feel so close to what Kapuściński calls the inexpressible true image of war”.


Anders Bodegårds översättning är också värd stort beröm

Blomsterminne

Publicerat av
2


I går när jag cyklandes var och inhandlade en presentblomma och passerade ”krånglet”, och med ålderns rätt, hoppade av cykeln och SKRED igenom, mindes jag:

När jag 1971 köpte föräldrarna till mina pelargonier (läs om detta på blogg 17/4-07 label HIP)
var jag ju 36 år yngre. Dessutom var jag som heltidsarbetande tre-barnsmamma betydligt mer jäktad.

Jag hade två krukor i korgen (samma cykelkorg!) och en i handen.
Jag tvekade om det gick att passera cyklandes – bestämde mig för att det skulle gå…
Det skulle jag inte gjort!

Eftersom min första tanke var att rädda plantorna (i lerkrukor) fick vänster pekfinger ta emot smällen.


Det har aldrig blivit sig likt!

Men krukan den står ännu bi…



Gammalt porslin

En kung i Sachsen samlade porslin,
men samlingsvurmen blev en riktig sjuka.
Han bytte bort till kungen i Berlin
sitt garde – tänk – mot en kinesisk kruka!


Femhundra man med sabel och karbin,
som preussarn visste att förträffligt bruka,
i exercisen smidiga och mjuka,
i krig en mur, tänk, mot – en blå terrin!

Femhundra man med hårpung och med puder!
Slikt dårhusdåd allt vanvett överbjuder
från världens början – ja, så tycker ni.

Se’n bytet gjordes, har ett sekel svunnit:
femhundra tappra hjärtan brista hunnit,
den gamla krukan – hon står ännu bi.

Carl SNOILSKY