Nu är jag åter i Viken och kan ta itu med sommaren.
Alltsedan slutet på maj har vi ju varit ivrigt sysselsatta med det ena evenemanget efter det andra – hälften är ännu ej redovisat på bloggen.

De sista 14 dagarna har emellertid jag inte varit arrangör och därför kunnat komma igång med mina läsprojekt:
Stefan Einhorn

Konsten att vara snäll.
Forums förlag 2005
En liten lättläst volym på 200 sidor.

Åtminstone tyckte jag den var lättläst. Flera i mitt umgänge som också läst boken har emellertid tyckt att den var krävande – kunde läsa enbart korta bitar åt gången.
Att jag hade så lätt att ta den till mig beror troligen bl.a. på

• – Den behandlar frågor som diskuterades VARJE morgon på morgonbönen på Flickläroverket d.v.s. 200 x 6=1200 dagar.
• – dessutom diskuteras hjärnans funktion och det sociala samspelet – frågor jag har haft anledning att förkovra mig i som yrkesverksam.
• – Peter Sylvans bok TILLIT (se blogg 10 januari 2006) som jag också uppskattade mycket, behandlar delvis samma sak.

Resonemangen utmynnar i:

Livet är så vist inrättat att ingen på allvar kan försöka hjälpa en annan utan att hjälpa sig själv.
Ralph Waldo Emerson

Kapitelrubriker:
Om snällhet och etik
Falsk snällhet…
…och äkta
Motkrafter
Lönar det sig att vara snäll?
Under denna rubrik, som är bokens längsta kapitel (45s), – går SE på sidorna 119 -130 igenom “den religiösa synen”.

“Man räknar att det finns ca 3000 religioner på jorden.—
—Samtidigt finns det aspekter av religionerna som är häpnadsväckande likartade, även om de olika religionerna har sprungit fram ur vitt skilda tidsepoker och kulturer.
—
Spelar det någon roll?
Behöver vi bry oss om vad “några gamla religioner” påstår om vikten av att vara god?
—Svaret på denna fråga har jag inte. Jag (dvs SE) är själv agnostiker, vilket innebär att jag anser att det inte finns några säkra bevis för existensen av en gudomlig kraft och världsordning, men heller inte bevis för motsatsen.
Framgång
Snäll och framgångsrik

Stefan E. avslutar så här:
…
Den engelske författaren Aldous Huxley sa mot slutet av sitt liv:” Det är litet genant att ha ägnat sig åt det mänskliga dilemmat hela livet för att mot slutet inse att man inte har mer att erbjuda i form av råd än försök att vara litet snällare”
Så enkelt – och så svårt – är det nog till slut: snällhet är det största vi kan erbjuda vår omvärld, och oss själva.

Vilket fick mig osökt att tänka på
Voltaire dvs François Marie Arouet 1694-1778:

Samtidigt som han om katolska kyrkan på sin tid sa: ” Ecrasez l’infâme”

sa han också

Si Dieu n’existait pas, il faudrait l’inventer!