Under mitt återställande av ordningen i mitt bibliotek dök den här boken upp.

Det är en gammal läsecirkelbok från 1967, en roman av Georges Simenon ”La mort d´Auguste”.

På 60 – 70-talet läste jag ju åtskilliga av hans Maigret-deckare, gärna på franska, ofta som reselektyr vid besök i Frankrike.

DÄRFÖR

Blev jag inspirerad att börja spontanläsa.

OCH

 det gick som tåget

(Den var översatt till svenska)

Även i romanen har han en enkel, korthuggen prosa. Mannen som dör är en 78-åring, en ”lantis” som i 20-årsåldern kommer till Paris, öppnar bistro, som han tillsammans med en son arbetar upp till en tvåstjärnig restaurang.

På romanens fjärde sida faller Auguste, mitt under pågående middagsservarande, plötsligt död ner. Sonen Antoines och den övriga personalens viktigaste uppgift blir att skyndsamt undanskaffa liket så att  middagsätarna inte blir störda.

Efter stängningsdags blir det aktuellt att kontakta Antoine´s båda bröder. De kommer på natten och är endast intresserade av hur mycket de kommer att få ärva…

÷

ALLT

som har med restaurangen och dess drivande att göra är ordrikt och detaljrikt skildrat 

MEDAN

 människoskildringen är ytterst karg .

FÖRST

tycks de båda bröderna misstänka Antoine för att ha stoppat Faderns pengar i egen ficka

SEDAN 

hittar man en nyckel , troligen till ett bankfack.

MEN

Det är söndag

SÅ

det blir till att vänta till måndag för att lura ut VILKEN bank.

Jag läser och bläddrar

OCH

PRECIS som HEMLIGHETEN

är i färd med att avslöjas

TAR SIDORNA SLUT

De sista 10-20 ss fattas!

Jag kommer ALDRIG att få reda på vad som fanns i bankfacket!