sa´s det ofta i mitt barndomhsem vilket betydde att det mest fanns tomglas i skafferiet.
Det var bara ett talesätt
MEN
Nu kan man ju på Google få reda på bakgrunden!
Nåväl
Häromveckan var det dags att sätta undan dessa tompavor:
1. Jelen är ett serbiskt öl som vår helnykterist DDM hade hamstrat
vid sitt besök i Belgrad i september
OCH
som jag kunde njuta av under Sigges födelsedagsfirande
tillsammans med
utflykter i Sörmlands natur.
Pernodflaskan har funnits i spritförrådet ”en femtan år”. När vi våren 1955 åkte till Paris för att jag skulle träffa den gamles föräldrar och vi därstädes förlova oss propsade den blivande fästmannen, i Strindbergs efterföljd, att vi skulle dricka absinth – vilket då innebar just denna produkt. Sedan har vi någon gång under 80-90-talet köpt en flaska för att påminna om gamla tider. Men nu är den utsupen!
I Paris 1955
Pingback: På topp! | Vikeningarna funderar