Kommentasrsvar från Bayeaux II:
”När Wilhelm landade var Harald uppe vid York och sysslade med Slaget vid Stamford Bridge. Det var den tredje ”kusinen” Harald Hårdråde, kung av Norge, som också ansåg sig ha arvsrätt till England, bl.a. via sin syster Edith som var Edvard Bekännarens änka, som anfallit här.
Harald Godwinsson fick bud om landstigningen just som han besegrat Harald Hårdråde, som dödades i slaget. Den 1 oktober fick han bud om att Wilhelm landstigit, gick i ilmarsch till London, och redan 14 oktober var det dags för nästa batalj… (utgången var nog beroende av att hans trupper var utmattade…)”
”Då Harald Godwinson i York hade modtaget meddelelsen om normannernes landgang,
var han straks brudt op og i ilmarsch gået mod London”
Klicka på bilderna för viss förstoring
ET VENERUNT AD PRELIUM CONTRA HAROLDUM REGE(M)
… og gik til kamp emot Harald
HIC CECIDERUNT SIMUL ANGLI ET FRANCI IN PRELIO.
Her faldt både englændere och franskmænd samtidig i slaget
HIC ODO EPISCOPUS BACULUM TENEN
Her opmuntrer biskop Odo med stav i hånden sine svende.
CONFORTAT PUEROS. HIC EST WILLUM DUX. EUSTATIUS.
HIC FRANKI PUGNANT.
Her er Hertug Vilhelm . Eustace (af Boulogne) her kæmper fransmændene.
ET CECIDERUNT QUI ERANT CUM HARALDO.
HIC HAROLD REX INTERFECTUS EST.
Og de der var med Harald faldt. Her blev kong Harald dræbt.
ET FUGA VERTERUNT ANGLI
Og englænderne flygtede
Kring 1966 infördes i The Times årligen denna notis:
Harold of England killed in action 14 Oct 1066
Jag har ju bara återgett 15 av de 50 olika scenerna som broderiet utgöres av. Det är fantastiskt hur noga själva slaget återges. Det pågick i åtta timmar och var mycket jämnt. Det fanns flera stunder då bara tillfälligheter innebar att det faktiskt var normanderna som vann.
Första fasen är när Wilhelms bågskyttar avlossar sina första pilar RAKT fram, utan större effekt, de gick antingen över huvudena eller fastnade i sköldarna. Tredje fasen innebär anfall av Wilhelms rytteri – Harold hade inget. Wilhelm faller av hästen och det sprids att han fallit och panik börjar utbryta. Han hoppar snabbt upp på en ny häst, sliter av sig hjälmen för att visa sitt ansikte och ropar högt att han lever och stridsmodet återvinns.
Sista fasen är ett förnyat anfall av bågskyttarna – denna gång skjuter de upp i luften så att pilarna dalar ner förbi sköldarna och bl. a träffar Harolds banerförare.
(Denna taktikförändring är tydlig i broderiet!)
Harold blir nedmejad av en normandisk ryttare, vilket kan ses i näst sista scenen längst till höger.
Det är dock inte bara krigsscenerna som är intressanta för eftervärlden. Detaljer när det gäller klädsel, måltidsvanor etc är ovärderliga – föga annan information om dagligt liv finns från Nord-Europas 1000-tal.
ss 129-143 beskriver hur Wilhelm regerade som Kung av England fram till sin död 1087.
Följ den spännande fortsättningen