Kapitel:

1.Presentation ss 9-20

Här redogör författaren Lena Blomquist för bakgrunden till att just hon skriver och redigerar denna bok

2.Bakgrund och tidsanda ss 21-34

 Viktig information!. Liksom Goethe växte Malmsten upp under en brytningstid. 

3.Levnaden ss 35-128

Genom att LB går tillbaka till såväl morföräldrar som farföräldrar, dvs till tidigt 1800-tal, får man även här en noggrann inblick i den kultur  ur vilken ”plantan” CM växte fram, och en personlig fördjupning av informationen i kapitel två. CM var ju en besvikelse både för sig själv och familjen när det gällde att hävda sig i vad han kallar ”intellektuella studier”.

” Carl hade provat på universitetsstudier och misslyckats. Han hade försökt som författare och blivit refuserad. Vad skulle han kunna duga till?  En dag gick han förbi en snickarverkstad på Kammakaregatan 19 och såg skylten ”Per Jönsson, snickaremästare”.

Han fick en impuls steg in och bad att få bli snickarelärling.”

Nästa milstolpe:

”Carls karriär som möbelskapare fick en flygande start när han 1916, 27 år gammal, vann tävlingen om möbler till Stockholms stadshus.

Med hopp om ordnad försörjning kunde Carl nu tänka på att gifta sig med sin fästmö. Siv Munthe (1894-1987) blev alltså hans fru och där hade Carl tur; hon var precis den kvinna han behövde. Hon var dessutom en familjeflicka som kunde accepteras av Carls familj”

Det blev så småningom fem barn: Ulf 1918-84, Kerstin 1920-2009, Egil 1921-,Vidar1924-69 och Torgil 1925-2003;

LB kompletterar fortlöpande sin framställning med intervjuer och personliga berättelser. I detta kapitel således en intervju med sonen Egil Malmström och en med barnbarnet Bodil Malmsten.

4.Möblerna ss 129- 268

Detta långa kapitel är tyngdpunkten där möbeltillkomsten skildras allt från dem till Stockholms stadshus  till ebenisten i Eskilstuna,

5.Skolorna

CM  skapade tre skolor

– Olofsskolan, en grundskola

– Malmstens verkstadsskola (nu Carl Malmstens Furniture Studies)

och främst:

Capellagården en skolby, efter förebild av John Ruskins hantverksby The Guild of Saint George

”Vid en ålder när vi vanliga människor normalt har dragit oss tillbaka från yrkeslivet, då startade Carl sitt sista stora skolprojekt, då skapar han Capellagården. I en gammal gård på Öland ligger nu den skola som ännu bevarar Carls anda.”

6.Elev hos Carl Malmsten

Här berättar en av de första eleverna på  Capellagården  Carl-Göran Alneng sina minnen från utbildningen på Capellagården, och reflekterar över vad den betytt för honom, och vad CM betytt för svensk möbelformgivning  och ”industrial design”.

”Hur har det gått för CM:s stora uppdrag?

—

Snälla ni Carl Malmsten är inne!”

Det har för mig framför allt varit intressant att följa Carl Malmstens bana

 under större delen av 1900-talet – hans inflytande och inspiration, men även,

alltsedan Stockholmsutställningen 1930, 

kamp mot funktionalismen.

Carl-Göran Alnäng citerar Gustaf Näsströms yttrande om Carl

 vid Liljevalchsutställningen Rot och Krona 1969:

(Som kan passa som sammanfattning av CM:s gärning) 

”Hans gärning tvärs genom mer än ett halvsekel är en enda hymn till vårt kulturarv med dess inslag av Linnés blomsterkärlek, Love Almqvists naturromantik, Geijers strama herrgårdsanda, Hazelius´ bondesvärmeri, men också av Carl Larssons muntert stojande hemidyll”

 Jag ser fram emot utställningen Carl Malmsten – formgivare och pedagog på Valdemarudde i höst!