I Österled VI: Glimmingehus

Glimmingehus 1499-2009
Min första bekantskap med Glimmingehus, var som för många andra i min generation, via Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Samtidigt som den var läsebok i folkskolan var det när jag kom i kontakt med den krig, så det privata resandet var synnerligen lokalt. Glimmingehus i verkligheten såg jag först på 1980-talet!

Selma Lagerlöfs beskrivning duger än:
” Svartråttor och gråråttor

I sydöstra Skåne inte långt från havet ligger en gammal borg, som kallas Glimmingehus. Den består av ett enda högt, stort och starkt stenhus, som synes milsvitt över slätten. Det är inte mer än fyra våningar högt, men det är så väldigt, att ett vanligt boningshus, som står på samma gård, tar sig ut som en liten barnlekstuga.

Det stora stenhuset har så tjocka ytterväggar och mellanväggar och takvälvningar, att det i dess inre knappt finns plats för något annan än de tjocka murarna. Trapporna äro trånga, förstugorna små och rummen fåtaliga. För att väggarna skola få behålla sin styrka, är endast ett ringa antal fönster upptaget i de övre våningarna, och i den nedersta finnas inga alls, bara smala ljusöppningar. Under de gamla krigstiderna voro människorna lika så glada att få stänga in sig i ett sådant där starkt och väldigt hus, som man nu är för att få krypa in i en päls i smällkall vinter, men när den goda fredstiden kom, ville de inte längre bo i den gamla borgens mörka och kalla stensalar. De ha för längesedan övergivit det stora Glimmingehus och flyttat in i bostäder, som äro sådana, att ljus och luft kunna tränga in i dem.

Att medeltiden ju är à la mode vittnade diverse omkringliggande ”lekstugor” om:

Så var det dags att åka hem till Hotell Svea och den väntande banketten!
Medan vi beundrar den frodiga rapsen kan man ju alltid undra vad Bengt N försöker beskriva!?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.