Denna bok köpte jag ju på Nationalmuseum i København när vi var där vecka 8.
På försättssidan läste jag:
Det nu næsten 1000 år gamle Bayeux-tapet er et enestående kunstnerisk och kulturhisorisk monument. Det 70 meter lange broderi giver et sjældent indblik i, hvordan folk levede i den sene vikingatid. I denne bog gengives Bayeux-tapetet i sin fuldstændighed og i nye reproduktioner efter det seneste optagelser fra Museet i Bayeux. Hver scene i den dramatiske handling, der afsluttes med Slaget vi Hastings, gengives på ett opslag i bogen med den tillhørige originale tekst – netop som kunstneren i sin tid kunne have ønsket det. Det smukke och handlingsmættede billeder presenteres av arkæologen Mogens Rud, som framlægger årsagerne til tidens politiske og dynastiske konflikter; han giver et levende inblik i vingingarnas levevilkår, således som de med förbløffende realisme er vist på de farverige broderier.
Under min utomordentliga historieundervisning på realskolan på 40-talet (långt före ”PISA-piss”) inpräntades följande årtal:
Slaget vid Salamis 480 f.Kr
.Slaget vid Poitier 732 e.Kr
Slaget vid Lepanto 1571 e.Kr.
och
Försvaret av Wien 1526 och 1683
som milstolpar när det gällde Europas försvar mot oriental övermakt
RESP framväxten av parlamentarismen:
Slaget vid Hastings AD 1066
Magna Charta 1215
Tillkomsten av Parlamentet 1258-64
Den stora armadan 1588
Dette billeder viser et udsnit av en måltidscen.
Biskop Odo av Bayeux velsigner maden, iakttaget av sin halvbror, hertug Vilhelm av Normandie senere kaldet Erobreren.
När jag bläddrade i boken kom jag på att jag ju i drygt sextio år varit stensäker på NÄR slaget vid Hastings (VAR!) ägde rum, och tack vare Walter Scott och Robin Hood har en aning om vad som blev följden
MEN
Egentligen inte VAD som hände och varför!(=HUR???)
SÅ
Först berättas om broderiets tillkomst:
Når Bayeux-tapetet intager en helt enastående plads blandt periodens billedtæpper, er grunden dels, at det er så stort och så otroligt velbevaret, dels att det skildrer en række historiske begivenheder, der er velkendt fra litteraturen, og som det er i stand til att bekräfte, ja i visse tilfælle endog at supplere. Bayeux-tapetets uvurderlige kulturhistoriske betydning ligger bl.a. deri, at det – skønt ofte stiliseret og til tider næstaen naivt – levende og detaljerer gengiver en mængde træk fra både dagligliv och krig, sådan som tilværelsen har formet sig på et tidspunkt, der precis kan dateres.
I sine ca 50 scener viser Bayeux-tapetet et væld av motiver; en omhyggelig forsker har optalt deres bestanddele og er kommet til det resultat, at der i alt gengives 623 mennesker, 202 heste, 55 hunde, 505 andre dyr (inkl fugle og fabeldyr), 37 bygningar, 41 skibe og både samt 49 træer; desuden henimot 2000 bogstaver.
”Et mirakel at det existerer!”
Under de näst intill tusen år som gått har det varit nära förstörelse många gånger.
Värst var det 1792 under franska revolutionen då man rensade ut och förstörde allt i kyrkornas innanmäten, Tack vare ” en respekteret sagfører, Lambert Léonard-Leforestier – hans navn bør huskes med taknemmelighed – og med en tordentale til mængden lykkedes det ham att gjøre alle begribeligt, hvad de var i færd med. Han beordrede tapetet fjernet igen fra vognen og erstattet med sækkellærred. Så lod han klenodiet bære in i sin kontor for at beskytte det mot flere overgreb. Da oroligheterna var forbi, overlod Monsieur Lèonard Leforestiet det atter till byens råd
SEDAN
berättas om deltagarna vid slaget..
OCH
Inte visste jag att de alla egentligen var släkt!:
– ättlingar till Sven Tveskæg, Knud den store och Ethelred
med en massa ingiften kors och tvärs.
ss 60-126 berättas, allteftersom hela broderiet avbildas, om vad det åskådliggör
VILKET
återges i del II
Följ den spännande fortsättningen!
Pingback: Normanderna… | Vikeningarna funderar