”Edvards samhörighet med normandiska gunstlingar frustrerade både den saxiska och danska adeln, vilket eldade på det växande antinormandiska åsikterna framförda av Godwin, Earl of Wessex som blivit kungens svärfar 1045. Godwin utvisades i september 1051, men han återvände med en armé följande år för att tvinga kungen att ge honom hans titel tillbaka. Godwin dog 1053, men hans son Harald erövrade ännu större områden och intog tronen i januari 1066 vid Edvards död.
”Edvard hade gift sig med Edith av Wessex 23 januari 1045, men han vägrade dock att fullborda äktenskapet av religiösa skäl och blev därför barnlös. Hans släkting Vilhelm av Normandie, som hade besökt England under Godwins exil, yrkade på att den barnlöse Edvard hade lovat honom tronen”
—-
Vid Edvard Bekännarens död 6 januari 1066 hävdade Harald Godwinsson att Edvard på sin dödsbädd lovat honom kronan och fick Witenagemot (rådet av rikets betydande män) att godkänna honom för kröning, något som ägde rum följande dag.
HIC VENIT NUNTIUS AD WILGELMUM DUCEM
HIC WIDO (=Guy) ADDUXIT HAROLDUM AD WILGELMUM NORMANNORUM DUCEM
Åren före Edward B:s död var det ett väldigt kringseglande över engelska kanalen där de framtida rivalerna om engelska kronan umgås mer eller mindre fredligt. En viktig deltagare i dessa förvecklingar är greve GUY av Ponthieu; 1064 strandade Harald utanför Guy:s kust, räddades av Guy, men skickades därefter till hovet i Normandi
HIC NAVIS ANGLICA VENIT IN TERRAM WILLEMI DUCUS
dvs Wihelm får bud om att Edward dött och Harald krönts som efterträdare.
DÅ
HIC WILLEM DUX IUSSIT NAVES EDIFICARE
Det finns en hävdatecknare, Guillaume de Poitiers, som citerar Wilhelm :” Ej heller vil mangel på skibe hindre os, for vi skal meget snart nyde synet av en flåde… Krig vindes ikke ved antal, men ved mod.”
Följ den spännande fortsättningen!
Detta är en väldigt spännande artikelserie som jag ser mycket fram emot?
Ju mer man läser om tapeten desto fler frågor ställer man sig.
Vem kommer på att göra en tapet som är 70 meter lång? Hur var den tänkt att betraktas? Det fanns väl knappast några rum på den tiden som var 70 meter långa? Varför valde de att göra ett broderi, och inte något på pergament eller papper? (Eller en fresk?)
Och vilket händelserikt år 1066 var! Harald Hårdråde var ju också vid Stamford Bridge och försökte ta sin beskärda del av de engelska öarna.
Jag hade faktiskt ingen aning om alla släktskapsförhållanden. Skriver du att alla huvudpersoner var släkt med Sven Tveskägg på något vis, och Hastings var någon slag kusin-uppgörelse?
Många av de frågor du ställer finns det svar på i boken T.ex om ”rummet” och materialet. Rummet är Domkyrkan i Bayeux som invigdes 1077 av biskop ODO som var Wilhelms halvbror. ”Tapeten” hängdes runt kyrkan, i stället för muralmålning . ”verdens ældste tegneserie”.
När Wilhelm landade var Harald uppe vid York och sysslade med Slaget vid Stamford Bridge. Det var den tredje ”kusinen” Harald Hårdråde, kung av Norge, som också ansåg sig ha arvsrätt till England, bl.a. via sin syster Edith som var Edvard Bekännarens änka!
Harald Godwinsson fick bud om landstigningen just som han besegrat Harald Hårdråde, som dödades i slaget. Den 1 oktober fick han bud om att Wilhelm landstigit, gick i ilmarsch till London, och redan 14 oktober var det dags för nästa batalj… (utgången var nog beroende av att hans trupper var utmattade…)
Knut den store var son till Sven Tveskägg, och gift med Emma, Wilhelms fars faster…
ALLT detta och mer därtill får du svar på när boken nu kan flyttas över till Svanegatan – så du och LISA kan studera den, innan den reser upp till Eskilstuna!