Schopenhauer

Såhär FREDAGEN den trettonde kan följande redovisning vara på sin plats…:

Jag minns från min gymnasietid hur jag blev undervisad om Kants stilla inrutade liv i fjärran Königsberg, men aldrig något om Schopenhauer. Han fanns i bakgrunden som en allmänt oförståelig dysterkvist.

Sedan träffade jag den gamle som visste berätta om sin fars farbröder Axel och Nisse.
De var ungkarlar som tillsammans drev ett litet småbruk vid Stråbergsmyren vid Linnebäck utanför Karlskoga. Deras tidsfördriv bestod i att studera Schopenhauer och Nietzsche. Vi uppfttade detta mest som en lustig anekdot.

Nu äntligen, först genom Bryan Magees bok, men framför allt genom hans samtal i AxessTV är jag upplyst.

Arthur Schopenhauer (1788-1860) föddes i Danzig, son till en rik bankir. Hans mor Johanna var författarinna.
Familjeförmögenheten gjorde att S. aldrig behövde försörja sig.
Hans viktigaste verk Die Welt als Wille und Vorstellung kom ut 1818 då han blott var trettio år. Han ansåg att han hade förklarat allt i detta.
Det visade sig dock att ingen egentligen förstod skriften, så han fick fortsätta hela livet med att publicera förtydliganden. 1844 utkom andra delen av Die Welt als Wille und Vorstellung, som egentligen är en enda lång, längre än huvudverket, kommentar till den första.

Schopenhauers filosofi bygger vidare på Kants, som S. ansåg i huvudsak var på rätt spår:

”den verkan hans ord gör på det medvetande som de verkligen talar till är som effekten av en starroperation på en blind.”

S. skrifter innehåller därför i första hand de områden där han ifrågasätter Kants filosofi.
Det väsentligaste är att i den noumenella världen, utanför tid och rum, inte kan finnas ting i pluralis.
All denna fenomenella energi, kraft och fart i en så oerhörd skala att vi inte kan fatta det, har ingenting som helst att göra med själ och medvetande. Det är ett helt själlöst fenomen, blint, utan personlighet eller intelligens, och därför utan avsikter och syften eller mål, en fullständigt opersonlig kraft. Denna kraft är manifestationen i den fenomenella världen av vad det nu än är som är noumenellt, som är ting i sig”

För denna energi sökte Schopenhauer ett ord, funderade på Kraft, men tyckte det redan var anammat av vetenskapen, så han hamnade, olyckligtvis (?) på ordet Wille, vilket lär har förorsakat många missförstånd, eftersom människor finner det svårt att tänka sig en en vilja ”som inte har någon personlighet, inget medvetande, ingen intelligens, inga syften eller mål.”

Bryan Magee i samtalssoffan

När man läser Schopenhauer har man lätt för att bli dyster:

”Den empiriska världen är utan mening eller ändamål, ja, i grunden, i sig själv, ingenting alls.— Han ansåg att vi skulle ta avstånd från den. Han kallade detta att vända människans vilja från världen, och han såg det som den filosofiska insiktens slutmål.
Hur har han då kunnat påverka sin samtids stora kulturpersonligheter som han gjorde?

Han var tydligen en lysande stilist:
” S. skriver ofta så sprudlande kvickt att många av hans meningar har plockats ut och publicerats i små samlingar som om de vore aforismer. Detta ger dock en helt felaktig bild av honom som tänkare, därför att han jämte Kant är en av de största av alla filosofins systembyggare.”

Sedan bidrar nog att han, för att finna en utväg ur intigheten, hyllade Konsten i alla dess former. Han betraktade musiken som en sorts superkonst, som överträffar alla andra i metafysisk bemärkelse.
Konstnärer som han haft ett stort inflytande på är Wagner, Tolstoj, Turgenjev, Maupassant, Zola, Proust, Hardy, Conrad, och Thomas Mann.

Ytterligare en viktig kunskap om S. är hans introduktion av den Österländska filosofin i Europa. Efter att han formulerat sin filosofi, började han studera hinduiska och buddhistiska skrifter,översatta av Friedrich Majer, och fann att de hade kommit till samma resultat!

Ur Encyklopædia Britannica:

The following winter (1813–14) he spent in Weimar, in intimate association with Goethe, with whom he discussed various philosophical topics. In that same winter the Orientalist Friedrich Majer, a disciple of Johann Gottfried Herder, introduced him to the teachings of Indian antiquity—the philosophy of Vedānta and the mysticism of the Vedas (Hindu scriptures).

Schopenhauers kulturella inflytande fortsatte långt in på 1900-talet:

Somerset Maugham, Borges, Tjechov, Bernhard Shaw, Luigi Pirandello, Samuel Beckett, Rilke och TS Eliot har alla intygat hans inflytande.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.