Den här boken vet jag bestämt att jag har läst – för minst 25 år sedan.Den är skriven 1982, utgiven i pocket i svensk översättning 1985. Översättare är Caj Lundgren ” Kajenn”.
Ur Wikipeda:
Saul Bellow, ursprungligen Solomon Bellow, född 10 juni 1915 i stadsdelen Lachine i Montréal i Kanada, död 5 april 2005 i Brookline i Massachusetts, var en kanadensisk-amerikansk författare. Han mottog Nobelpriset i litteratur 1976. Han har även fått Pulitzerpriset och National Book Award.
Det var en av få seriösa böcker jag ”tyade med” under 80-talet. Jag minns att jag tyckte den var bra – att Bellow var värd sitt Nobelpris.
När jag nu läser om det blir jag positivt förbluffad! Jag får ju bekräftat ramberättelsen :
En rektor på ett college i Chicago, vars hustru är invandrad från Rumänien reser med henne till Bukarest när hans svärmor ligger för döden och efter någon tid avlider. Det jag minns av innehållet är berättelsen om svårigheterna för dem med vardagstrivialiteter i det kommunistiska samhället.
MEN
jag har totalt missat huvudtemat
dvs
”The Dean´s” livskris i egenskap av kulturjournalist hemma i U.S.A.
SOM
han får åtskillig tid att fundera över ”ensam” i svärmors lägenhet utan att kunna språket och medan hustrun med släktingar har fullt upp med det praktiska kring dödskampen, dödsfallet, begravningen, kvarlåtenskapen etc.
÷
MÄSTERLIGT!
P.S. Den kritiserande attityd i förhållande till utvecklingen i USA under 80-talet som ”The Dean” intar och fördöms för är intressant att ta del av så här i ”Trumptider…DS