Vi är nu inne i Stilla veckan
På dymmelonsdagen bytte man ut kläppen i kyrkklockan mot en av trä (en dymmel). Det gjorde att klockan inte klingade så starkt.

Från denna dag rådde påskfrid och helst skulle man inte utföra
något arbete alls.

Kyrkklocka från Saleby i Västergötland med runinskrift från 1228

Kyrkklockan, som förvaras i Bromma kyrkas vapenhus sedan klockstapeln brann ner 1974, är från 1638.

Kyrkklockan anses i dag vara ett med kristenheten och kyrkan men så har det inte alltid varit. Ser man tillbaka på kyrkklockans historia så får man gå mer än 3000 år bakåt i tiden, så gammal är nämligen den äldsta gjutna klocka man känner till. Klockan grävdes fram i Nineve (nuvarande Irak) och är bara 8 cm hög. Klockor har alltså varit i bruk långt innan kristenheten föddes. De första kristna avstod dock från klockor då de räknades till hednadomen men allteftersom kristendomen bredde ut sig behövdes ett instrument för att sammankalla till bön, framförallt i klostren där bönestunder inföll flera gånger per dag. Den första kyrkklocka man känner till i Europa importerade abboten Eugippius år 535 från Kartago till sitt kloster i Neapel och från denna tid spred sig bruket av klockor snabbt i Europa för att på 800-talet vara i allmänt bruk.
Eftersom Ansgar på vägen till Birka hade blivit överfallen och berövad allt han ägde så vet vi inte om han hade packat ned en liten handklocka, men ett brev finns bevarat där abboten i Fulda skriver till Gauzbert, missionsbiskop i Birka ”jag sänder dig en stor klocka och en liten klocka till altaret”. Om dessa klockor kom fram vet vi inte men man kan gissa att den första kyrkklockan i Sverige ringde under senare hälften av 800-talet från kyrkan i Birka.

Läs mera i Brommabladet

De kyrkklockor som gjort mest intryck på mig är de som vid flyganfallet på Lübeck på Palmsöndagen den 28 mars 1942 föll ner från Mariakyrkans eldhärjade torn. De finns kvar på golvet i den restaurerade kyrkan, sönderslagna och deformerade av hettan.

In der Nacht zum Palmsonntag vom 28. zum 29. März 1942 brannte die Marienkirche (wie auch der Dom und die Petrikirche) bei dem Luftangriff auf Lübeck, bei dem ein Fünftel der Lübecker Innenstadt zerstört wurde, fast völlig aus.
Dabei wurde auch die berühmte Totentanzorgel vernichtet, auf der unter anderem Dietrich Buxtehude und mit großer Wahrscheinlichkeit Johann Sebastian Bach gespielt haben.

Således den orgel som säkert Buxtehude och troligen Bach spelat på, brann också upp, liksom den berömda målningen
Lübecker Totentanz
som således var 30 m lång!

Här en bevarad kortare replik som finns i Talinn.