Apropos kokt potatis och dess öde har det utspunnit sig en diskussion hos Lotten.
Jag, den blyga har utlovat att fixa fram en
krigskokbok.
Det har ännu inte lyckats,
Det närmaste jag hittills har kommit är:
Den är utgiven i Oktober 1914 – och då VAR det ju krig…
Men det var ju inte DET kriget som avsågs.
På en lös lapp finns detta recept som ser spännande ut:
Därnäst kommer
som är utgiven 1945.
Baksidan ser ut så här:
Redan då fanns en målgrupp……
Klicka gärna på bilden för förstoring
Jag har aldrig själv bakat något ur denna.
Strax efter kom ju Ica kurirens Sju sorters kakor som ju blev rikslikaren.
Åter till potatisen:
Jag vill gärna dela med mig av detta recept:
Kronans kaka
Ingredienser 10 bitar:
4 medelstora kokta potatisar
150 g sötmandel
100 g smör
3 dl strösocker
2 hela ägg + 2 äggulor
rivet skal av 1 citron
Till formen:
smör
ströbröd
Så här gör du:
Koka potatisen i god tid så den hinner kallna ordentligt. Skålla, skala och mal mandeln.
Rör smör och socker vitt och pösigt. Tillsätt äggen, ett i sänder, liksom gulorna och vispa smeten kraftigt. Rör ner mandel, rivet citronskal och den kalla pressade potatisen.
Blanda försiktigt och häll smeten i en noggrant smord och bröad form, gärna med löstagbar botten, cirka 22 cm i diameter.
Grädda mitt i ugnen i 175 grader, cirka 1 timme. Servera kakan med läcker honungsyoghurt.
(Detta är en variant – det finns en uppsjö – något jag skall prova nästa gång är björnbärssås)
Tårtan finns med i den klassiska blå kokboken som pryddes av Carl Larssons husmorsbild på framsidan. Denna kom ut år 1903, där hedersdoktorn vid hushållets fackskola i Uppsala var initiativtagaren till ”Hemmets Kok-bok”.
Den var
oumbärlig för nygifta ”fruntimmer” som det stod i annonsen.
Jag såg hos Lotten att du följer upp potatistemat här idag — jag gjorde raggmunk för första gången någonsin och det blev jättegott:-) Nackdelen var den Lützendimma det förde med sig (dörrlöst kök = inte bra). Maken till matos! Vi vädrade och vädrade så mycket det gick med stormvindarna vinande i vardagsrummet. Nu sitter jag här på jobbet och misstänker att jag fortfarande sprider en viss raggmunksatmosfär. Tveksamt om det hjälper med lite exklusiv fransk parfym jag har i skrivbordslådan?
Jag undrar om det går att lista ut vem som har skrivit den lösa lappen!
(Igår köpte jag för mina synders skull en femkilossäck med potatis.)
VAD,jag blir lycklig!
Du kommer att bli vederbörligen belönad =
Jag har kommit på ett väldigt bra sätt att göra över med den infrysta vispegrädden: Mitt, av dig estimerade, recept på potatisgratin, skickas på mejlen – sedan kan ju du vidarebefordra det via din blogg.
Jag är GANSKA säker på att det är min mormor ANNA Sofia som skrivit den – årtalet på kokboken stämmer med hennes hushållsdebut, och så LIKNAR det hennes handstil. Den handstil jag är bergis på skrev hon ju med 40-50 år senare…
HEMMETS KOKBOK har jag efter min svärmor.Det är sjätte upplagan och den är tryckt 1905 och har inte Carl Larsson-bilden på framsidan. utan en bild som förefaller äldre. Den kan beskådas här t.v.: Hemmets kokbok
De flesta recepten är för 6 personer, medan t.ex. recepten på Surstek, Rostbiff, Grytstek och Bœuf à la mode är för 12 peroner och tänker man bjuda på Kalfstek så räcker receptet till hela 18 hungriga. Bland tillbehören i soppavdelningen finns ett par recept där bröd ingår. Man börjar då med 1 stycken 12-öres hvetebröd. Som hittat!
Kära Agneta!
Mitt exemplar är 26 upplagan, tryckt 1922 – en bröllopspresent till min moster Elsa 1928.
Jag återfann där receptet på Änglamat som var min fars favoritefterrätt. Under kriget var det emellertid stora svårigheter att uppbåda vispgrädde.
En titt i diverse kokböcker och lådor har inte hjälpt mig att hitta svärmors alla anteckningar om hur man fixar än det ena än det andra under kristider. Boken Modern bakning finns också i min kokbokshylla men den kom ju efter kriget och mellan bladen däri finns rätt många utklippt eller antecknade bakrecept, men inga trix för att ersätta saknade ingredienser med något annat.
På nätet fann jag en kokbok md titeln. »Bjudningar i kristid« som kom ut 1942. Ett av inslagen däri fins också med i denna länk