På måndagsförmiddagen var det ett riktigt angenämt väder. Vinden hade bedarrat högst avsevärt , 8° varmt i solens sken. Väl nere på stranden såg man hur vågorna sköljt upp 30-50 meter och lämnat en tångkransad sjö.
Stenarna på stranden hade förflyttats 20-30 meter upp på backen
Den nya bryggan var helt demolerad
Här från andra hållet ser man hur strandkanten sopats ren från sten…
En av finansiärerna till den nya, nu sönderslagna, bryggan stod och betraktade de sorgliga resterna
Av fyra bryggor var det bara den längst i norr, som man av bitter erfarenhet förr om åren lärt sig att demontera inför höst och vinter, som stått sig. Den lilla, näst sydliga syntes över huvud inte till,
medan stenbryggan längst i söder fortfarande var nästan helt under vatten…
Jag fortsatte min promenad längs Strandlyckevägen:
Vad hittar jag väl där?