Återkommer om Sapfo skrev jag för drygt ett år sedan
Vad stort sker sker långsamt….
Efter tjugo år har jag nu läst färdigt
Den gyllene lyran!
Sin vana trogen går SL noga igenom allt som de sista 200 åren skrivits om Sapfo. Han granskar ”kända” fakta och finner att egentligen är det väldigt litet som är belagt. Likaså är det ovanligt få dikter som faktiskt bevarats, endast EN i (sannolikt) fullständigt skick.
MEN
SL konstaterar:Hon har ovedersägligen levt på Lesbos kring år 600 fKr, och är en stor diktare!
Han analyserar ett flertal diktfragment och presenterar åtskilliga översättningar ex
Gudars like syns mig den mannen vara,
han som mitt emot dig kan sitta, han som
i din närhet lyss till din kära stämmas
älskliga tonfall
och ditt ljuva, tjusande skratt som alltid
i mitt bröst bragt hjärtat i häftig skälvning.
Ser jag blott dig skymta förbi mig flyktigt,
stockar sig rösten;
tungans makt är bruten och under huden
löper elden genast i fina flammor;
ögats blick blir skymd och det susar plötsligt
för mina öron.
Svetten rinner ned och en ristning griper
all min arma kropp. Jag blir mera färglöst
blek än ängens strå. Och det tycks som vore
döden mig nära.
fragment 31 okänd översättning
Se även denna understreckare
som ju bl.a. visar på Jesper Svenbros översättning:
Plötsligt framstår han som en gudars like –
just som han ska sätta sig mitt emot dig,
alldeles intill, och han hör dig viska
alldeles intill, och han hör dig viska
ömt och förälskat
brista ut i skratt – men i mig slår hjärtat
bultande som ville det spränga bröstet;
möter jag din blick en sekund, går rösten
genast förlorad,
tungan vägrar lyda, den fina elden
går som en signal genom hud och nerver,
allting suddas ut för min syn, jag hör hur
öronen susar,
kallsvett bryter fram och en häftig skälvning
griper mig till slut när jag känner färgen
vika från min kind – jag blir själv med ens en
döendes like.
I am still confused, but on a higher level!