Ordspråksboken är en skrift i judendomens Ketuvim och kristendomens Gamla testamente. Den innehåller en samling konstmässigt formade ordspråk under Salomos namn. Många uppmaningar påpekar att den gudfruktige vinner i längden. Han skriver också om visheten som Guds största gåva till människorna, och det viktigaste att sträva efter i livet.
”Hur blir en människa vis? Första steget är att lita på Herren och visa respekt för honom.” – 1:7
Ordspråksboken är i hög grad formulerad som en lärobok.Dess undervisning utmanar till ställningstagande och vägval.
Ordspråksboken som bok torde ha sammanställts på 500-talet f.Kr. men dess innehåll är huvudsakligen betydligt äldre.
Ordspråk av Salomo, Davids son, Israels konung.:
De ger vishet och fostran,
så att man förstår de klokas ord
och låter sig fostras till insikt,
till rättfärdighet, rätt och redbarhet.
De ger de oerfarna vett,
de unga kunskap och rådighet.
Den vise hör dem och ökar sitt vetande,
de vägleder den kloke.
De gör att man förstår tänkespråk och liknelser,
de visas ord och gåtor.
Gudsfruktan är kunskapens begynnelse,
dåren föraktar vishet och fostran….
Bibeln är namnet på den tvådelade boksamling som utgör både den judiska och den kristna religionens heliga skrift. Dess första del, som vi kallar ”Gamla testamentet” är judendomens heliga skrift och den består av 39 böcker på hebreiska. De skrevs under en tidsperiod av cirka 1000 år och sammanställdes slutligen till en helhet ca 400 f Kr. Böckerna berättar om det israelitiska folkets uppkomst och historia och dess förbund med Gud genom årtusendena. Men de berättar också om Guds plan med mänskligheten och om Guds löfte att en dag instifta ett nytt förbund med sitt folk och sända en kung (en ”messias” på hebreiska, en ”kristus” på grekiska) för att och upprätta ett evigt Gudsrike på jorden.
När jag blir på åsnan Ior-humör, så har jag Predikaren som favorit:
Fåfängligheters fåfänglighet! Allt är fåfänglighet!
Vad förmån har människan av all möda som hon gör sig under solen?
Vad som har varit är vad som kommer att vara, och vad som har hänt är vad som kommer att hända; intet nytt sker under solen.
(…)
Ty där mycken vishet är, där är mycken grämelse; och den som förökar sin insikt, han förökar sin plåga.
(…)
Jag sade i mitt hjärta: ”Välan, jag vill pröva huru glädje kommer dig, gör dig nu goda dagar.” Men se, också detta var fåfänglighet.
Jag måste säga om löjet: ”Det är dårskap”,
och om glädjen: ”Vad gagnar den till?”
🙂