Liksom det finns örnrundor utan örnar finns det sälstenar utan sälar!
I går var det lika sällsamt magiskt väder som den 30 oktober
Likheten SYNS inte så mycket som den hörs. Det är när det är absolut vindstilla och litet disigt som det blir så där magiskt, som i Lagerkvists dikt:
Det är vackrast när det skymmer.
All den kärlek himlen rymmer
ligger samlad i ett dunkelt ljus..
All den kärlek himlen rymmer
ligger samlad i ett dunkelt ljus..
Isläggningen, som nu når 25 m ut från stranden gör ju också att det blir grundare. Sälstenen som normalt, utan säl, inte syns ovan vattenytan ligger blottad. Jag gick för säkerhets skull ända fram för att fastställa (med kikare!) att det inte var en säl, utan bara stenen som syntes!
Däremot fanns det andra levande varelser (utöver fåglar) i vattnet:
Och så fick vi en kandidat till Månadens sten i februari på köpet:
Vilken fängslande plats stranden i Viken har blivit denna vargavinter — så karg, men så vacker. Lite av känslan i Trollvinter av Tove Jansson.