Vi med förkrigskvalitet, dvs födda före 1939, står litet vid sidan om och skakar på huvudet. Vi har ju de sista trettio åren lidit en hel del smälek för vår inpräntade sparsamhet, som jag ju betitlat HIP (=Håll I Pengarna).
Dessutom hade mina föräldrar synnerligen dålig ekonomi efter krigsslutet 1945. På den tiden var det ju inga fria skolböcker utan man fick för egna medel införskaffa de läroböcker som krävdes. Jag har ju tidigare berättat om hur i vissa ämnen som litteraturhistoria,matematik och historia man fortfarande använde samma lärobok som när min farbror Hugo född 1901 gick på läroverket, varför dessa letades fram ur gömmorna. (Här kastades intet)
Lexika var särskilt dyra. När jag 1948 gick i tredje klass på realskolan fick vi s.k. lexikonskrivningar i engelska, dvs det var tillåtet att ha ett lexikon med. Jag skulle översätta något som inbegrep ordet vilken. Det FANNS inte. Jag gick fram till den lärare som var vakthavande. Även han gick bet! Jag fick låna ett i all hast framkallat annat exemplar.
När jag sedermera i lugn och ro kunde bläddra i mitt, hvisade det sig att vilken befanns som hvilken…. (Stavningsreformen var 1906)
I mina strävanden att bringa reda i våra bokhögar hittar jag nu ett exemplar av Allmänna Historien från 1920. Jag var litet konfunderad, det kan inte vara Hugos…
Så kom jag på: Det är Moster Ebbas!
Dessutom behandlar den ingående MEDELtiden, som vi läste mycket kursivt – våra mera detaljerade studier började med Gustav Vasa och Martin Luther . I Allmän Historia läste vi mycket om greker och romare, men hastade snabbt förbi ”folkvandringstiden” , snuddade vid Karl Martell, Karl den store för att på nytt ta sats 1066.
Nu till associationen till Klimatmötet:
Intressant nog fick man inte bara lära sig sparsamhet med jordens resurser utan även en förståelse för vad som hände på Balkan 1990-95: