Igår kväll när det var dags att gå och lägga sig upptäckte jag plötsligt att jag frös!
Vid enn koll på termometern visade det sig att jag bara hade 10° i inomhustemperatur. Jag hade inte observerat omslaget i vädret – inte heller blivit förvarnad via väderleksrapporterna.
En snabb koll i datorn gav vid handen att utetemperaturen under natten väntades sjunka till 11 minusgrader, något som inte var förutsett vid min inställning av värmepannan! Vi har ju hittills haft en mild vinter, och just noterat ”den meteorologiska våren”!
SÅ
Det har idag varit att ”gilla läget”
FIMBULVINTERN är här med full kraft, och stannar minst en vecka!
Det positiva är att solen skiner och ge r”dagsmeja” med temperaturer på 2-4 minusgrader 3-4 timmar kring middagstid…
Fimbulvinter är ett vackert ord. Efter att ha deltagit i så kallad slam poetry – diktuppläsning på scen – har jag blivit mer uppmärksam på hur ord låter, rent musikaliskt. Ibland är det så absurd skillnad mellan vad ett ord betyder och hur det låter. Lyssna på ”dunderhonung” t.ex.! Så vackert – men inte fasen kan man ha det i en dikt.
”Inte fasen” är ju också en ”skön” omskrivning…
Var inte vintern 1962 lite åt det här hållet?
Iskall mars.