Efter Gardells ”Om Gud” tänkte jag ju koppla av med en deckare…

Inte blev det någon avkoppling…

Recension i Nerikes Allehanda:

”Jo Nesbö använder ett lätt språk, ett språk som aldrig ställer sig framför budskapet. Därför får hans böcker ett särskilt driv. Läsaren liksom förs med genom handlingen som på en våg. En hög, och rätt så otäck våg. 

… Detta är hans bästa bok hittills…

Till sist ett varningsord – sätt inte igång att läsa Frälsaren en vardagskväll, för då kommer du urlakad och hålögd till jobbet dagen därpå”

 Denna recension läste jag innan jag satte igång – det här fixar du – förresten är du pensionär…

MEN

Det var med uppbjudande av mina sista krafter som jag kunde lägga boken åt sidan kl 01.00 – jag skulle ju upp tidigt för veteranorientering.

÷

När jag kom hem ifrån denna grep jag ivrigt efter boken:

De 500 sidorna blev utlästa på två dagar!

…och inget annat blev gjort