Det blev inte av förrän jag blev änka!

Doktor Glas var ju en stor läsupplevelse.

 Den här drygt 100-sidiga lilla volymen kom ut 1885.

Den är förmodligen något den gamle köpt på rea och som jag nu tagit mig an som kvällslitteratur i högsommarvärmen.

Redan Fredrik Böök blev entusiastisk (Se recension på baksidan ovan) :

” Den lilla samling Historietter, som Hjalmar Söderberg gav ut 1898,

 kan med fullt fog kallas utsökt.”

Ex:

Novellen Duggregnets inledning:

Åter är det höst och mörka dagar, och solen gömmer sig i rymdens skummaste vrå, för att ingen skall se hur blek och åldrad och tärd hon blivit denna sista tid. Men medan blåsten visslar i fönsterspringorna och regnet porlar i takrännan och en våt hund tjuter framför en stängd port därnere på gatan, och innan höstens första brasa ännu brunnit ned i vår kakelugn, vill jag berätta er en saga om duggregnet.

Eller:

Ur Historieläraren:

Det är en tidig skymning, det är  vinterskymning. Det snöar vått och det regnar, och den ena krokiga, svarta siluetten efter den andra glider i middagstimmens oroliga brådska förbi kaféets stora gråblanka ruta, liksom en gång för länge sedan de fantastiska gestalterna i barnkammarens hemgjorda skuggspel av en osynlig hand fördes fram och åter över ett oljat silkespapper.

 De 20 små essäerna är bara på 2-3 pocketsidor var,

men vilket mästerverk!