Förra veckan var vi på säsongens sista torsdagskonsert.
Särskilt Hyllieutflykten har därefter krävt en flera inlägg lång redovisning….
MEN
Här kommer recensionen:
Vi har ju börjat gå på ”försnacket” 18.30
Bo Aurehl, som sedan några månader är konserthuschef, introducerade dagens dirigentStefan Solyum. De har ett gemensamt förflutet i Adolf Fredriks Musikklasser , Aurehl som körledare därstädes 1978-87. Han berättade hur Stefan som 9-årig snabbt avancerade som ”extradirigent” för kören och lämnade snabbt över ordet till Stefan själv att berätta ”hur det hela började”
Han valde att bland annat att berätta hur han, 19-årig, 1998 vann Helsingborgs Symfoniorkesters dirigenttävling. Sedan har det rullat på, sedan 2009 är han Generalmusikdirektor (GMD) för Deutsches Nationaltheater und Staatskapelle Weimar.
Det var ett intressant program. Det innehöll bara två verk.
Före paus spelades Edward Elgars Violinkonsert i h-moll med en kanadensiska, Catherine Manoukian som solist. Solyum berättade vid introduktionen att det troligen är den längsta och för solisten fysiskt mest krävande violinkonserten!
Efter paus kom så Beethovens Eroica, också den ovanligt lång och för musikerna tekniskt krävande. Violinkonserten hade jag aldrig tidigare tagit del av
MEN
EROICAN hade den gamle och jag på skiva redan på femtiotalet
SÅ
Jag kunde verkligen njuta av hur Stefan Solyom, med små medel, verkligen fick orkesterna att göra framförandet till en stor njutning!
De är så duktiga på Helsingborgs konserthus! Inte minst hur de använder internets möjligheter – vi har sett ett par live-konserter via strömmande video!