Vi har redan hunnit 9 dagar in i oktober och ännu inget avgörande avseende månadens sten! Röstandet har resulterat i dött lopp mellan Sten nummer ett och fyra. I sådana fall har ju jag som redaktör utslagsrösten. Eftersom jag valt ut alla fyra bland åtskilliga ej publicerade, tycker jag således att alla fyra är värdiga vinnare.
MEN
Tvungen att fälla ett avgörande fastnar jag för sten Nr 1:
Skälet är att den är ”annorlunda” jämfört med de flesta tidigare publicerade, de flesta strandnära.
Nu raskt över till oktoberkandidater.
Nu raskt över till oktoberkandidater.
Vikens Ry 20070421
Denna bild är tagen två dagar efter det att jag blev av med gipsen efter mitt brutna ben 20070307 och kunde svinga mig upp på en cykel och tillsammans med den gamle utforska det nybyggda området österom dåvarande 111an.
Sedan har ju lifvet gått på högvarv med guldbröllop, barnbarnsbesök, dödsfall, begravning, Stockholmsbesök etc så det har inte varit aktuellt att åtrvända till just denna plats.
Sedan har ju lifvet gått på högvarv med guldbröllop, barnbarnsbesök, dödsfall, begravning, Stockholmsbesök etc så det har inte varit aktuellt att åtrvända till just denna plats.
MEN
den 21 september i år blev det av:
OCH
Det hade inte bara vuxit upp.
Det hade tillkommit åtskilliga hus.
STENAR hade lagts ut som dekoration,
lämpliga (?) kandidater till OKTOBERSTEN:
Sten nr 1
Sten nr 2
(ettan i bakgrunden)
Sten nr 3
Sten nr 4
Jag kommer senare inför slutavgörandet publicera ytterligare kandidater, men börja gärna röstningen redan nu – vi gör som i valet till riksdag- man kan på valdagen ändra sitt eventuella förtidsröstande om man kommer på bättre tankar…
I detta tidiga oktoberval faller min röst på sten nummer fyra. Den ser ut att dels ruva på hemligheter, dels inbjuda till att slå sig ned en stund på den och fundera över vilka hemligheter det kan vara.
Jag tycker om den mystiska gestalten på sten 1 – någon som står i färdigställning för ett simhopp med händerna över huvudet, månne? Eller någon som sitter på sängkanten och sträcker på sig? Kanske är det bara ett pekande finger.
Jag håller med den djefla mannen. Skada bara att han inte förstår vad det är han ser: Det är Job som förkrossad och förskräckt blickar upp mot Gud.
Jag röstar på nummer 1. Jag känner för något stort.