Änglatrumpeten som jag berättade om i mars under rubriken Överraskningsväxt har blivit omskött i sommar enligt alla konstens regler. Jag har vattnat och gödslat enligt råd. Dessutom hade vi det ju ovanligt soligt och varmt i juni-juli. Den växte så det knakade.
När jag i början på augusti hade avverkat festsäsongen började jag spana efter blomknoppar – NÄHÄ…
Augustivädret var ju inte lika gynnsamt. Framåt slutet av månaden blev det ju både kallt och regnigt och BLÅSIGT.
Jag hade på nytt gått in på nätet och läst om skötseln. Det poängterades att den var mycket känslig för blåst, krävde i princip vindstilla. De nedre bladen blev gula och föll av efterhand.
SÅ
Jag beslöt att ta in den för vinterförvaring.
Det var lättare sagt än gjort för en stackars änka….
Den hade ju vuxit i sin stora kruka och var tung att baxa in.
När jag så började skärskåde den upptäcker jag plötsligt en massa knoppar, och en vecka senare börjar de slå ut. I början är de ju gula för att ungefär efter två dagar bli rosa.
Efterhand har så ett tjugotal blommor prunkat
OCH
kvällar och nätter spridit en vidunderlig doft.
MEN
Allteftersom blommorna slår ut fäller växten bladen och är när de sista blommorna ännu kämpar på ganska skabbig.
Blommorna kommer, då faller bladen. Det är som vanligt: man kan inte få allt.
Ack, ja…
Man får trösta sig med en äppelkaka.