När jag kl 1/2 3 gav mig ut på min sedvanliga promenad längs stranden hade vädret förändrats betydligt. Temperaturen har stigit till 0-punkten, det har kommit snö under natten, och av himlen att döma, kommer det mer i natt.
Det var inte så många människor ute, mest fågelspår i sanden.
OCH
VAD är det här?
Jag tittade och tittade, och tog, naturligtvis, slutligen upp min kamera….
DÅ
kom en man, bärande på en fågelkikare skyndande…
OCH
VAD är det här?
Jag tittade och tittade, och tog, naturligtvis, slutligen upp min kamera….
DÅ
kom en man, bärande på en fågelkikare skyndande…
Han presenterade sig som Peter Olsson och stillade min nyfikenhet med råge: Han är ornitolog och forskar om rödbenor.* För ett år sedan märkte han ett par med en radiostyrd sändare. Han har kunnat pejla in dem till stranden här i Viken. Nu ska han försöka fånga in dem för att byta sändarna, de håller på att slockna…
Det var blåsigt och bittert kallt – men han kunde medelst sin kikare spana in dem så jag fick se den ena av dem, som gick och plockade på revet.
Det var blåsigt och bittert kallt – men han kunde medelst sin kikare spana in dem så jag fick se den ena av dem, som gick och plockade på revet.
Man behöver inte åka till Thailand för att uppleva något spännande…
* När man läser om Rödbensprojektet på KOFs hemsida får man klart för sig att de hållit på och forska om rödbenans flyttningar sedan 2005!