Jag hade ju planerat det så väl!

Men för att travestera en gammal Lundahistoria:

När vi hadde ädid så tya vi inte att resa oss.
MEN
När vi liafullt reste oss kunne vi inte gau förbi de´goa goa sillabored”

Lars Gustafsons Meditationer
Hjalmar Söderberg Dr Glas
Alex Schulmans Skynda att älska
Yrsa Stenius Lögnens olidliga lätthet ( legat på nattduksbordet 3-4 år!)
Rowena Farre Seal morning (den hade jag å andra sidan planerat läsa Vt-09)
Lars Kepler Hypnotisören
SÅ
När jag gav mig ut på min Stockholmsresa i slutet av november stoppade jag pliktskyldigast ner Gregorius i handbagaget….
MEN
Efter att mest surfat på X2000 på väg upp råkade jag på väg till Moderna museet och Salvador Dali gå in på Pressbyrån och kunde inte motstå en pocketversion av PO Enquists Ett annat liv.
Jag slog upp den, och var fängslad.

Den är helt enkelt SÅ BRA.
Visserligen fick jag avbryta för att hinna med Hypnotisören till den åttonde december…
MEN NU har jag läst ut den.

Första delen: Oskuld sid 5-131

Vi är ju jämngamla PO och jag. Visserligen slapp jag att via modersmjölken präglas av herrnhutismen ,men min mormorsfar var ”gammalläsare”, de gick inte i kyrkan utan hade bönemöten hemma på torpet.
Den litteratur som finns kvar efter Johannes är utöver biblar, psalmböcker och fulltecknade almanackor just Sions sånger och liknande:

Här ett exempel

Han var alltid mycket noga med att katalogisera…

Visserligen dog Johannes 1943, och min mormor, hans dotter, var ju, kanske som reaktion på hans djupa religiositet och alla barndomens påtvingade bönemöten, ateist till döddagar, men genom att jag större delen av 40-talet tillbringade mina sommarlov på torpet, känns ju ändå PO:s minnen från barndomens värld väldigt bekanta.

Andra delen: En starkt upplyst plats sid 131-355

Återigen: Liksom PO kom jag ung till akademin från en familj utan studietradition och fann mig tillrätta som fisken i vattnet. Dessutom minns jag att när den gamle och jag i begynnelsen uppmärksammade hans litterära framgångar, den gamle visste berätta att han var idrottsstjärna, hade vunnit höjdhoppet på Skolungdomens, där ju den gamle också var framgångsrik.

Särskilt roande tycker jag ss 135 -41 är. PO råkar genom en slump bli inackorderad i samma familj som Lars Gustafsson , vars pentalogi 1971-78 jag läste med glödande kinder strax de kom ut.

Det är intressant att följa hans reportage om Münchenolympiaden och naturligtvis hans stora framgångar som dramaförfattare
MEN
Plötsligt kommer något nytt:

Tredje delen: In i mörkret sid 387-529

Jag visste genom recensioner och andra omnämnande – och även hans egna texter i del 1-2 – att han blev alkoholist och att det skulle handla om kampen mot spriten
MEN
På sidan 450 – ja, hans berättargrepp blir hur gastkramande och spännande som helst – jag ska inte försöka beskriva : LÄS!