Så sitter jag åter här med min prunkande trädgård och skall försöka utnämna septembers vinnare…. Det är ju en särskilt besvärlig månad på det viset att klimatet har varit väldigt olika i början och i slutet. Kandidaterna hittills har varit ballongblomma, granntomtsgrönska och Pyracantha.
Sedan har vi ju Vildkaprifolen. Exemplaret som slingrar sig kring vår ”ruin” har jag för flera år sedan tagit som skott uppe på Kullaberg. De vackra röda bären gnistrar i solen tillsammans med en andra blomning.
Jag kommer nog att utnämna den till ÅRETS växt!
Så det får bli (hmm)… Jag vet faktiskt inte vad den heter. Jag fick den i 60-årspresent (således för 14 år sedan). Den står i rabatten där det på våren är knökfullt med lökväxter, som avlöses av stockrosor och liljor. När så blasten vissnat ner, mirabile dictu, så blickar varje år till min förvåning dessa ljuva blå fram och ler hela september.