= Saker Som Syns

Vid vår senaste shoppingtur inköpte vi ju en klockradio
Därtill var vi nödda och tvungna.

Vi har hittills klarat oss genom arvegods – inget slita och släng här....

Vid min moders bortgång 1974 ärvde vi vår första.
Den höll ut tills moster Ebba lämnade oss 1993.

Hennes har tjänat oss väl, men det sista året har den börjat förfalla. Mot slutet var det ett under att det kom ljud ur den trots att de flesta sladdarna lossnat, sedan den åtskilliga gånger dunsat i golvet – för att inte tala om alla tekoppar som runnit över den….

Vi diskuterade länge vilken av alla klockradios som erbjöds som var mest prisvärd, fastnade för den här:
den gamle hade vid köptillfället konstaterats ha snabbt tilltagande synnedsättning, starroperation övervägdes, så här gäller det att satsa tänkte jag.
MEN
Synnedsättningen visade sig vara felmätt!
OCH
Nu ligger den gamle och misstrivs nattetid med det blått upplysta rummet.

Det bidde för ljusst (Förklaring kommer inom kort hos den gamle)