I fjor hade jag förberett detta inslag – på grund av stockning i nyhetsflödet kom det emellertid inte med (se november 2006) – men NU:
Höstlov 6 : Slutet The end
Sista dagen på lovet var Alla helgons dag .
För att fullborda kretsloppet tog vi vägen förbi Krematoriets i Helsingborg kyrkogård, där mina föräldrars aska är nedsänkt.
30 oktober 1930 hände sig att Carl ”Calle” Gustaf Huldt gifte sig med Eva Linnéa Landgren i Svenska kyrkan i Köpenhamn. Bröllopslunchen avåts på Wivel (som Wivex hette då)
Bröllopsresan anträddes till Berlin.
De hade mycket kul ihop, eller som det hette i Skåne på 30-40-talet ”kiff”
Fast det där med partyn var inte Calles grej..
Summary: The sixth and last day of the autumn vacation it was All Souls´ Day and we paid a visit to my parents grave.
Ett år har gått . Idag var det bara den gamle och jag som åkte till kyrkogården.
På väg till föräldrarnas grav fanns de nyligen avlidnas blomsterhyllningar utlagda. Ja uppfattar plötsligt att en – betydligt yngre – arbetskamrat till mig finns bland de nyss kremerade.
Sorgen efter personer man haft ett gott och tillitsfullt förhållande till är bitterljuv!
Ooooh, berätta mer om partybilden! Den är ju fantastisk!
lotten:
Jag ”sliter” med de 7, dvs att berätta om mina förfäder. Jag har ju de ”svåraste” kvar.
Som vanligt har jag problem att avstå från ”det bästa” och därför blir inte ”det goda” av,
men
Nu när jag klarat av novembers stora utmaning
– lovet och
– världshistorien
kanske jag kan gå vidare med
– min far
– min mor(som fyller 100 28/12!
och
– min mormor Anna
Researchen, dvs sorterandet av 1000-tals fotografier är avklarat åtminstone.
Stay in tune, (s)he who lives will se…
Vilken särskilt vacker bild, den sista i inlägget. Har ni arrangerat blader och blommor eller har naturen låtit dem falla så måleriskt?
Avslöjad!
Skam till sägandes är vi sällan där – så varje Allhelgona blir jag litet ställd av hur påver graven ser ut. Särskilt som i graven bredvid ligger en man – född och död samma år som min far – där den efterlevande änkan fortfarande dekorerar med rikligt med färska blommor, i år ljung.
Man tager vad man haver sa Kajsa Varg – eklöven är vackra mot den svarta stenen, eller hur? (bara man ordnar dem litet!)